16 februari 2021 | Sara Backman Prytz

Snöbollskrig

Här om veckan fick jag ett mail från mina barns skola där skolledningen satte ner foten: snöbollskrig är inte tillåtet under skoltid. Samma regler råder förstås på skolor runt om i landet. Annat kunde det vara på 1800-talet och en stor del av 1900-talet. Även om det kunde finnas förbud kring snöbollskrig och kastande av snöbollar i allmänhet på många skolor kan vi också hitta exempel på det motsatta i äldre källor. Snöbollskrig kunde också vara ett glädjeämne som i många skolor till och med verkar ha uppmuntrats av lärare. Om man läser i skolminnen och lärarminnen från förr beskrivs snöbollskrigen som ett återkommande, ofta lustfyllt inslag på raster och fritid. Faktum är att det också finns många beskrivningar som visar hur även lärare, rektorer och andra vuxna deltog i de ofta stora snöbollskrigen – till elevernas förtjusning, får man förmoda.

Men snöbollskrigen var inte bara glädje och lek, ibland urartade det förstås – och inte bara med sönderslagna fönsterrutor. Ett exempel på ett snöbollskrig med konsekvenser har jag hittat i ett minne från Frösö läroverk från 1840-talet.

I minnet får vi läsa om ett snöbollskrig mellan två pojkgrupper på askonsdagen. Det ena laget fick – kanske oväntad – hjälp av ”Gamla Brita” och en piga, som la sig i slaget med en brandspruta och en spann vatten. Brita och pigan blev dock instängda bakom en snömur av motståndarna, vilket inte verkar ha blivit populärt. Brita gick raka vägen till skolan och klagade, varpå detta blev ett ärende för kollegiet. Efter kollegiets domslut behövde pojkarna be om ursäkt.

Jag har inte själv läst protokollet, och det är ju alltid svårt att avkoda humor och allvar i historien – men en gissning, mot bakgrund av vad vi vet om att lärare och rektorer också kunde delta i snöbollskrigen, är att domen fattades med en glimt i ögat från kollegiet.

Mer allvarliga konsekvenser blev utgången av ett annat snöbollskrig – Visby läroverk år 1825. Några av skolpojkarna kastade snöbollar efter en förbipasserande bonde och hans tjänstegosse. Hästarna blev skrämda, och tjänstepojken fick en snöboll i ögat så att det skadades. Detta tog kollegiet på stort allvar, och efter förhör med samtliga pojkar utdelades straffen: några av pojkarna flyttades ner, några fick ”handplagg” (det vill säga aga) och samtliga fick sänkt betyg i uppförande.

Så även om snöbollskrig var till glädje och också kunde uppmuntras av skolan finns det som vi har sett klara och tydliga exempel på vilka gränser som inte fick passeras.

Källor:
Hall, B. Rudolf (red.) (1934). Läroverksminnen: skildringar av f.d. elever och lärare. Lund: Föreningen för svensk undervisningshistoria
Bohman, Lennart (red.) (1971). Ett landsortsläroverk: studier kring Visby gymnasium 1821-1971. Stockholm: Föreningen för svensk undervisningshistoria

Intervju med:

NAMN: Magnus Ekwall
GÖR: Enhetschef Kulturskolan Malmö
AKTUELL MED: har fått Lärarstiftelsens Alice Tegnérstipendium på 20 000 kr

Magnus bästa tips:
  • Ha lagom ambitionsnivå när det gäller val av låtar, rörelser och logistik. Ställ krav att alla ska kunna göra sitt bästa.
  • Börja i mindre skala och låt ”Tvåornas kör” växa och utvecklas över tid.
  • Ha roligt! Det är roligt att sjunga och mötas. Det tycker både vuxna och barn.
  • Känna igen klassiska svenska sånger, visor och ramsor.
  • Lyssna på körens egna youtube-kanal