Att rösta

Ja eller nej? Det var den stora frågan i folkomröstningen 1994. Det man skulle rösta om var ifall Sverige skulle ansöka om att bli medlem i Europeiska unionen (EU) eller inte. Resultatet blev ett knappt övertag för ja-sidan. 52,3 procent röstade för ett medlemskap och 46,8 procent röstade emot. Sedan 1 januari 1995 har Sverige varit medlemmar i EU.

Annonsbilaga från ja-sidan, Dagens Nyheter 29 oktober 1994.

Nästa vecka är det val till Europaparlamentet. Parlamentet består av ledamöter från medlemsländerna. Vilka som sitter där bestäms av medlemsstaternas väljare. I det kommande valet kommer Sverige ha 21 av de 720 platserna. Men trots den betydelse som valet har, så har EU-valet hitintills inte fått samma uppmärksamhet som de allmänna valen. Förra gången det var val till EU-parlamentet röstade 55 procent av de röstberättigade i Sverige. Det kan jämföras med senaste riksdagsvalet där valdeltagandet var 84,2 procent.

Att rösta är en central del i en demokrati. Det märks också i skolan. I skollagen står det bland annat att ”utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”.  Under årens lopp har därför skolval och andra former av demokratiska aktiviteter såsom klass- och elevråd varit viktiga. Elever och studenter har också gått samman i olika elevorganisationer och studentorganisationer för att göra sina röster hörda.

Redan i skolutredningarna under 1940-talet betonades skolans demokratiska uppdrag. Ett stort skifte skedde sedan i slutet av 1970-talet genom utredningen ”Skolans inre arbete” (SIA). SIA-utredningens mål var att ta tag i de barnsjukdomar som införandet av enhetsskolan, dagens grundskola, hade. Blad annat ville man öka det lokala inflytandet över skolan och se till att eleverna och föräldrarna blev mer delaktiga i utbildningen.

Den nya läroplanen från 1980 som följde på SIA var präglad av dessa idéer. Tydligare än tidigare läroplaner vände läroplanen sig direkt till eleverna. Det skrevs exempelvis fram att elevernas inflytande över skoldagen skulle öka, bland annat genom att elever och lärare skulle ha klassråd. Eleverna skulle också enligt läroplanen ha möjlighet att påverka utformningen av arbetsmiljön och undervisningens upplägg.

Dagens Nyheter 19 april 1959.

Starka elevengagemang kan man hitta prov på även tidigare. Ett sådant exempel är från 1959, då fick svenska skolelever rösta om skolan skulle gå över till femdagarsvecka och slopa lördagslektionerna. Det fördes valkampanjer och valdebatter i sann demokratisk anda. Några var emot, då de ville ha längre sommarlov och var rädda att samma undervisningsstoft skulle pressas in på kortare tid om lördagsundervisningen försvann. Andra ville rösta ja för att på så sätt slippa gå till skolan även på lördagar.

Inför skolomröstningen den 25 april 1959 hängde tidningarna på med reportage och intervjuer med elever från de båda sidorna. I Dagens Nyheter kunde man också vara med på ett omröstningstips. Läsarna inbjöds att tippa hur många röster som skulle ”avges i skolornas Ja-Nej-omröstning”.

Hur det gick i skolvalet 1959? Nej-sidan vann. De samlade 72,2 procent av rösterna mot ja-sidans 25,3 procent. Totalt röstade 328 290, vilket var över 90 procent av de röstberättigade. Trots ett tydligt nej bland skoleleverna så infördes femdagarsvecka, men det kom att dröja fram till 1968.

En klar vinnare blev det också i Dagens Nyheters omröstningstips. Den glada vinnaren var Anders Gerdin från Munkfors. Femtonåringen hade tippat att 328 535 skulle rösta i skolvalet. Inte illa att bara vara 245 röster ifrån. Prissumman på 200 kronor gick enligt utsago till en moppe.