Forskningscirklar för lärare

CIRKEL 1 LEDS AV PROFESSOR MARTIN STOLARE

Skönlitteratur i SO-undervisningen för SO-lärare i åk 1–6

VI UNDERSÖKER hur skönlitteratur kan användas i SO-undervisningen på låg- och mellanstadiet för att öka elevers förståelse för samspelet mellan människa och plats.

CENTRALT I CIRKELN är begreppet ”place-based education”, som handlar om att genomföra undervisning med målet att engagera elever i deras lokala omgivning. Utgångspunkten är att undervisningen i SO-ämnena har en mycket viktig funktion för att utveckla kritiskt tänkande, perspektivseende och förmågan att analysera nya situationer.
Att använda skönlitteratur i SO-undervisningen görs redan idag, det är en del av en etablerad tradition. I cirkeln kommer vi att utgå från den traditionen med ambitionen att utveckla den vidare.

CIRKELN UTGÅR specifikt från den didaktiska modellen platsbaserat läsande, som handlar om hur kunskaper om platsen och dess sammanhang fördjupas och samspelar med läsning av skönlitteratur. Satt i ett kunskapssammanhang kan skönlitteratur ge möjlighet till att stärka elevernas förställningsförmåga.

FORSKNINGSCIRKELN INNEHÅLLER TRE DELAR:
DEL 1 STUDIEFAS: Här läser vi och diskuterar ämnesdidaktiska texter kring litteratur- och historieundervisningen, liksom den skönlitteratur som kan bli en del av undervisningen. Forskarna fungerar som cirkelledare och ger förslag på texter, men lärarna uppmanas också att komma med egna förslag.

DEL 2 UTVECKLINGSFAS: Här står utvecklingen av undervisning i form av lektionsupplägg och övningar i fokus. Skönlitteratur utgör en central del av lektionsuppläggen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och erfarenheter av undervisningspraktik, har forskarna ansvar för att sammanfatta och konkretisera de lektionsplaneringar som diskuteras.

DEL 3 UTPRÖVNINGSFAS: Här prövas och utvärderas undervisningen av lärare och forskare tillsammans.

CIRKEL 2 LEDS AV PROFESSOR EVA NORÉN

Språkutvecklande undervisning i matematik för lärare i matematik åk F–6

FORSKNINGSCIRKELN handlar om språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik. En sådan undervisning bygger på tre principer:
1. Att fundera över vilket sammanhang/vilken kontext matematikuppgifter är knutna till.
2. Att aktivt använda språk, både muntligt och skriftligt. Språk kan också ses i ett vidgat perspektiv på så sätt att gester, bilder och andra språk än svenska har betydelse i kommunikationen för lärande i matematik.
3. Långsiktig (språklig) stöttning.

ATT TA SIG AN textuppgifter har visat sig vara särskilt svårt för elever som inte har svenska som sitt första språk. I cirkeln kommer vi även att utforska hur vi kan undervisa om strategier som elever kan använda sig av för att lösa problem i matematik. Specifikt kommer vi också att undersöka algoritmer och sätt att uttrycka tid i olika delar av världen.

FORSKNINGSCIRKELN INNEHÅLLER TRE DELAR:
DEL 1 STUDIEFAS: Här läser vi och diskuterar matematikdidaktiska texter kring flerspråkighet och matematikundervisning. Vi gör också en inventering av deltagarnas egna erfarenheter. Utveckling av och förslag på möjliga klassrumsaktiviteter/lektionsupplägg och olika övningar diskuteras. Forskaren är cirkelledare och ger förslag på texter, men lärarna uppmanas att komma med egna förslag.

DEL 2 UTVECKLINGSFAS: Här står deltagarna för genomförande av aktiviteter/lektioner i sina klasser. Utgångspunkt är innehållet i studiefas 1 och erfarenheter i undervisningspraktiken. Under den andra fysiska träffen diskuterar vi vad som genomförs i respektive klassrum och hur vi kan gå vidare.

DEL 3 UTPRÖVNINGSFAS: Deltagarna/lärarna prövar och utvärderar undervisningsaktiviteter tillsammans med sina elever. Detta dokumenteras och under den tredje fysiska träffen utvärderar vi tillsammans vad arbetet i klassrummen och forskningscirkeln har lett till och vad vi tar med oss i framtiden.

CIRKEL 3 LEDS AV PROFESSOR ASTRID PETTERSSON

Bedömning tillsammans med elever för lärare i olika ämnen åk 7–9

FORSKNINGSCIRKELN I BEDÖMNING kommer att ha klassrumspraktiken i fokus och fokusera någon väsentlig aspekt av bedömning. Deltagarna bestämmer (eventuellt tillsammans med eleverna) ett område som de vill utveckla bedömning i. Syftet är att både elevernas och lärarnas bedömningskompetens ska fördjupas och arbetet ska gynna lärandet. Vi kommer att läsa viss litteratur som behandlar bedömning för lärandet.

FORSKNINGSCIRKELN INNEHÅLLER TRE DELAR:
DEL 1. Vid den första fysiska träffen kommer mycket av tiden att ägnas åt diskussioner om olika projekt och vad du skulle vilja genomföra för bedömningsprojekt. Vad ska bedömas och hur ska bedömningen gå till? På vilka konkreta sätt kommer eleverna att involveras? Vi kommer också att diskutera val av relevanta bedömningssituationer och eventuellt uppgifter som eleverna ska arbeta med. Denna del brukar ta tid eftersom bedömningssituationer och uppgifter måste vara genomförbara för att få användbara resultat.
DEL 2. Den här delen innefattar genomförandet med elever. Vid den andra fysiska träffen behandlar vi hur de olika bedömningsprojekten har utvecklats. Vi reflekterar över arbetet och funderar på vad som är intressant att slutgiltigt dokumentera.
DEL 3. Genomförandet med eleverna slutförs. Varje lärare, gärna tillsammans med eleverna, dokumenterar på något sätt sitt bedömningsprojekt och redovisar det i slutet av forskningscirkeln.

CIRKEL 4 LEDS AV PROFESSOR CHRISTINA OLIN SCHELLER

Skönlitteratur och platsbaserat läsande för lärare i svenska åk 7–9

HUR KAN MAN ARBETA med regional skönlitteratur för att öka elevers kunskap och förståelse för samspelet mellan människa och plats, vilket i förlängningen handlar om hållbarhet ur en rad olika perspektiv?

CIRKELN UTGÅR från begreppet ”place-based education”, som handlar om att genomföra undervisning med målet att engagera elever i sin lokala omgivning. Utgångspunkten är att svenskämnet och litteraturläsning har en mycket viktig funktion i att utveckla kritiskt tänkande och förmåga att analysera nya situationer. Cirkeln utgår specifikt från den didaktiska modellen platsbaserat läsande, som handlar om att utveckla både elevers uppfattningar om en specifik plats med hjälp av skönlitteratur och utveckla deras litterära och historiska medvetenhet med hjälp av platser. I praktiken handlar platsbaserat läsande om att ta med eleverna till platser utanför klassrummet som kan beskrivas som kulturella knutpunkter, där det är möjligt att med hjälp av skönlitteratur etablera en dubbelriktad medvetenheten mellan text och plats.

FORSKNINGSCIRKELN INNEHÅLLER TRE DELAR SOM HAR OLIKA FOKUS:
DEL 1 STUDIEFAS: Här läser vi och diskuterar ämnesdidaktiska texter kring litteratur- och historieundervisningen, liksom den skönlitteratur som kan bli en del av undervisningen. Forskarna fungerar som cirkelledare och ger förslag på texter, men lärarna uppmanas också att komma med egna förslag.

DEL 2 UTVECKLINGSFAS: Utveckling av undervisning i form av lektionsupplägg och övningar i fokus. Skönlitteratur utgör en central del av lektionsuppläggen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och erfarenheter av undervisningspraktik, har forskarna ansvar för att sammanfatta och konkretisera de lektionsplaneringar som diskuteras.

DEL 3 UTPRÖVNINGSFAS: Här prövas och utvärderas undervisningen av lärare och forskare tillsammans.