Podd: Lärare och forskning2023-12-13T11:09:16+01:00

Podd: Lärare & forskning

Lärare och forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se

Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ

Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ

Avsnitt 14, 2024

VEMS HISTORIA ÄR DET SOM BERÄTTAS när man beskriver ett historiskt skeende? Är det en korrekt bild av Sverige på 1900-talet om historien beskrivs utan att kvinnor eller funktionsvarierade får ta plats?
I senaste avsnittet av Lärare & forskning berättar Mathias Blomberg, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, och Line Ekman, gymnasielärare i historia och religion, om sin studie där de har undersökt hur historiska narrativ, och hur de dominerande beskrivningarna, kan problematiseras och kompletteras med alternativa narrativ inom historieundervisningen. Studien genomfördes som en learning study på ett gymnasium i Stockholm under två år.

DE MENAR att det behövs alternativa narrativ för att skapa en mer mångfacetterad historieundervisning. Historieämnets dominerande narrativ är ofta fokuserade på en ensidig bild av svensk och västerländsk historia.
– Det vi märkte var att bara genom att lyfta fram till exempel samernas historia, och prata om den sidan av svensk historia. Så fanns det elever med till exempel kurdisk bakgrund som blev enormt berörda, säger Line.

Läs mer

– Eleverna måste också bli medvetna om att det inte finns en historisk sanning och att vi ser på historia på olika sätt kopplat till vår bakgrund. Med andra ord behöver eleverna ges möjlighet att utveckla en interkulturell historisk kompetens, skriver Mathias och Line i artikeln.

MATHIAS OCH LINE har också tagit fram en modell för att öka elevers förmåga att sätta sina egna värderingar och syn på världen i perspektiv. Mathias Blomberg och Line Ekman arbetar på Fryshuset Gymnasium i Stockholm och intervjun utgår från artikeln En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ. Forskul vol 8, nr 2, 2020.

Läs forskningsartikeln här

Till podden Lärare & forskning på Spotify

Mathias Blomberg är gymnasielärare i historia och samhällskunskap. Line Ekman är gymnasielärare i historia och religion. Båda på Fryshusets gymnasium i Stockholm.

Flera poddavsnitt

Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever


Avsnitt 12, 2023
KONSTEN ATT SKRIVA EN INSÄNDARE – SÅ KAN SKRIVRESPONS OCH GENRESTRUKTUR STÖDJA VUXNA ANDRASPRÅKSELEVER. Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, berättar om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.

Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll


Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.

Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?


Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVER FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning: 92 gymnasieelever läser Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad”. Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.

Till toppen