Podd: Lärare och Forskning2024-05-14T11:57:16+02:00

Podd: Lärare & Forskning

Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se

Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många

Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många

Avsnitt 24, 2024

ATT KUNNA URSKILJA relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. Förmågan att kunna använda talstrukturer för att ta reda på antalet objekt har visat sig ha stor betydelse för barns framtida matematiklärande.

– DET HÄR ÄR JÄTTEVIKTIGT för att förstå att det finns tal i andra tal. Och också senare när man ska addera och subtrahera, att man också kan använda talens delar för att lösa uppgifterna och inte räkna ett steg i taget framåt eller bakåt”, säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik, som tillsammans med Camilla Björklund, professor i pedagogik, båda vid Göteborgs universitet, och ytterligare fyra forskare genomfört studien.

Läs mer

I STUDIEN DELTOG en del elevgrupper i undervisning där relationer mellan och inom tal synliggjordes särskilt medan andra elevgrupper deltog i vanlig förskoleklassundervisning. Sedan jämfördes hur eleverna bestämde antal.
Angelika och Camilla är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultatet.

I DEN VETENSKAPLIGA tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 12, 2024, presenteras studien i artikeln Förskoleklasselevers användning av talstrukturer.
Övriga författare till artikeln är Jessica Elofsson som är universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet, Anna-Lena Ekdahl, universitetslektor i didaktik vid Jönköping University, Ulla Runesson Kempe, professor emerita i pedagogik vid Jönköping University, samt Maria Alkhede, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Läs forskningsartikeln här

Till podden Lärare & forskning på Spotify

Angelika Kullberg är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik och Camilla Björklund är professor i pedagogik. Båda är vid Göteborgs universitet.

Flera poddavsnitt

Så kan slöjd utveckla språket


Avsnitt 23, 2024
SLÖJDUNDERVISNING KAN UTVECKLA språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk. I en studie observerades ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna också förmedlades med exempelvis gester och blickar.

Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?


Avsnitt 22, 2024
TROTS ATT GYMNASIEELEVER utvecklades socialt, emotionellt och lärde sig värderingskunskap inom Idrott och hälsa uppfattade de att deras betyg baserades på ämnesspecifik kunskap och fysisk prestation: exempelvis om man spelade fotboll och kunde reglerna bra. Det visar en studie som forskaren Nina Westrin Modell berättar om i det här poddavsnittet av Lärare & Forskning.

När matematik blir ett språkprov


Avsnitt 21, 2024
HUR SKA MAN BEDÖMA EN ELEV I MATEMATIK om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? I senaste avsnittet av Lärare & Forskning berättar Eva Norén, Charlotte Ahlström och Anne-Lie Hellström om sin artikel Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa matematiska problem i en bedömningssituation.

Fysikunder­visningen lyfte när eleverna blev delaktiga


Avsnitt 20, 2024
NÄR ”KOKBOKSRECEPTET” FÖR FYSIKLABORATIONEN övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion förbättrades undervisningen och fler kände sig delaktiga. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om.

Poesi som resurs i undervisning


Avsnitt 19, 2024
POESI KAN ANVÄNDAS FÖR ATT NÅ KUNSKAP, utveckla kognition och har ett egenvärde bland annat som en estetisk upplevelse. Men många lärare upplever undervisningen som svår främst på grund av bristen på mätbarhet. Det berättar Karolina Petterson, tidigare lärare och i dag forskare på Högskolan Dalarna, som bland annat har intervjuat lärarutbildare om deras förhållande till poesin och att undervisa i poesi.

Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande


Avsnitt 18, 2024
– SÄG ATT EN ELEV BESKRIVER att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt, förutom fotboll, är astråkigt. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i Lärare & Forsknings 18e avsnitt om sin forskning kring elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet med ett hälsofrämjande perspektiv.

Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen


Avsnitt 17, 2024
ATT LÅTA ELEVER FÖRFLYTTA EN KARAKTÄR, som exempelvis Nalle Puh, till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. Läraren Janina Skeppström och forskaren Björn Kindenberg berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum.

Till toppen