I DERAS FORSKNINGSSTUDIE ombads elever från samtliga stadier i grundskolan att, före och efter en lektion om flyktingsituationen kring Medelhavet, besvara en fråga om orsaker till flykten.

– I studien identifierade vi tre aspekter som tycks vara kritiska för eleverna för att kunna göra kvalificerade analyser: Ett, att en samhällsfråga är en dynamisk process och inte ett statiskt tillstånd, två, att en samhällsfråga består av komplexa processer, och tre, att det handlar om att olika dimensioner är inblandade i en samhällsfråga, berättar Ann-Sofie Jägerskog.

FÖRMÅGAN att analysera samhällsfrågor lyfts fram som central inom ramen för samhällskunskapsämnet, både i styrdokument och i undervisning. Forskningsstudien om ”Medelhavet” är gjord på samtliga stadier i grundskolan. Men det finns fördomar att den här uppgiften skulle vara för svår för elever på lågstadiet.

– Det visade sig att även de yngre eleverna klarade av att resonera och diskutera komplexa samhällsfrågor, fast med stödstrukturer och andra faktakunskaper. Man skulle kunna tro att de äldre eleverna gjorde mer komplexa och mer utvecklade analyser, men så var det inte. Vi såg att de äldre eleverna har samma problem och utmaningar som de yngre, att de hamnar i förenklade kausalsamband och bara raddar upp orsaker och konsekvenser, säger Bodil Kåks.

ATT KUNNA FÖRA samtal om aktuella ämnen och resonera kring orsaker och konsekvenser är inte bara centralt för samhällskunskapsämnet utan kan beskrivas som ännu viktigare än så, säger Ann-Sofie Jägerskog:

– Detta är ju en del i vår medborgerliga fostran, att bli demokratiska medborgare som kan identifiera utmaningar, se orsaker, konsekvenser, vad kan man göra och vilka åtgärder som ska sättas in. Det är en otroligt central kunskap för att vara en samhällsmedborgare.

Läs hela artikeln i Forskul