Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll
Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll
Avsnitt 26, 2025
ÄR DET BÄST att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat.
– FÖR ATT FÖRSTÅ vad som är rätt så behöver man också veta var gränsen går för när det är fel”, säger Nina Kilbrink som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
TILLSAMMANS MED YRKESLÄRAREN och forskaren Jan Axelsson gästar hon det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Jan beskriver hur den variationsteorin, att synliggöra kritiska aspekter av ett lärandeobjekt genom att kontrastera fel mot rätt , mötte ett visst motstånd hos yrkeslärarna som var vana att ”visa rätt”. De har genomfört studien tillsammans med Stig-Börje Asplund som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
– MAN KAN LUGNT SÄGA att vi hade lite olika ingångar till det hela,” säger Jan Axelsson i podden. ”Någon av oss hade lättare att visa det felaktiga, någon av oss tyckte inte om att göra det för att yrkeshedern gick emot.”
STUDIEN GENOMFÖRDES som learning study om hur en lektion i svetsning kunde utvecklas för att eleverna skulle få en djupare förståelse för hur ljudet från svetsen och resultatet hängde ihop. Lärarna planerade en lektion som genomfördes och dokumenterades. Tillsammans med forskarna analyserades lektionen och utvecklades för att sedan genomföras på nytt efter några förändringarna. Resultatet visade bland annat att lärarens yrkeskunnande kan omsättas till undervisningsinnehåll genom dialog med eleven.
STUDIEN PRESENTERAS i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln ”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll”.
Nina Kilbrink som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och Jan Axelsson är yrkeslärare på det industritekniska programmet och licentiand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Flera poddavsnitt
Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning
Avsnitt 16, 2024
LÄRANDE OCH LEK I FÖRSKOLAN – OM LEKRESPONSIV UNDERVISNING. Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, berättar om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn.
Att maximera läsförståelse – högpresterande gymnasielevers lässtrategier
Avsnitt 15, 2024
ATT MAXIMERA LÄSFÖRSTÅELSE – HÖGPRESTERANDE GYMNASIELEVERS LÄSSTRATEGIER. Yvonne Hallesson, docent och universitetslektor i svenska, berättar om vad hon menar med en god läsare, hur läsförmåga, läsförståelse och lässtrategier hänger ihop och hur man som lärare kan använda lässtrategier i undervisningen.
Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ
Avsnitt 14, 2024
VEMS HISTORIA BERÄTTAS I KLASSRUMMET? ATT PROBLEMATISERA DOMINERANDE NARRATIV. Mathias Blomberg och Line Eklund, båda gymnasielärare vid Fryshuset gymnasium har undersökt hur alternativa narrativ kan skapa en mer mångfacetterad undervisning,
Lärarnas unika ämneskunnande: därför behövs mer forskning
Avsnitt 13, 2024
LÄRARNAS UNIKA ÄMNESKUNNANDE: DÄRFÖR BEHÖVS MER FORSKNING. Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet, berättar om behovet av mer forskning i ämneskunnande.
Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever
Avsnitt 12, 2023
KONSTEN ATT SKRIVA EN INSÄNDARE – SÅ KAN SKRIVRESPONS OCH GENRESTRUKTUR STÖDJA VUXNA ANDRASPRÅKSELEVER. Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, berättar om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.
Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll
Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.
Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Avsnitt 10, 2023
OM PLATSVÄRDE: SÅ KAN ELEVER FÖRSTÅ BETYDELSEN AV EN SIFFRAS PLACERING I ETT TAL. Henrik Hansson, licenciat i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping , berättar om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde.
Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Avsnitt 9, 2023
KAN EN DRAMATISERING OM VEM SOM SKA FÅ NÅGRA ÖVERBLIVNA ÄPPLEN skapa förutsättningar för diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Om detta pratar Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, båda lektorer i didaktik.
Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskap
Avsnitt 8, 2023
TEATER PÅ GYMNASIET – ATT HITTA ETT SPRÅK FÖR KROPPENS KUNSKAP. Lektor Pernilla Ahlstrand om hur lärare i skolämnet teater kan sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet?
Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?
Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVER FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning: 92 gymnasieelever läser Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad”. Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.
