Podd: Lärare och Forskning2024-05-14T11:57:16+02:00

Podd: Lärare & Forskning

Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se

Så kan slöjd utveckla språket

Så kan slöjd utveckla språket

Avsnitt 23, 2024

SLÖJDUNDERVISNING KAN UTVECKLA språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk.

I EN STUDIE observerades ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna också förmedlades med exempelvis gester och blickar.

– I DEN HÄR PROCESSEN finns det otroliga möjligheter för läraren och eleverna att använda många ämnespecifika begrepp i undervisningen”, säger Emma Gyllerfelt som är forskare vid HDK-Valand – Högskolan för konst och design och har en bakgrund som lärare i svenska och slöjd och bland annat har forskat om interaktion och kommunikation i slöjdklassrum.
Läs mer

EN AV SLUTSATSERNA från studien med de nyanlända eleverna är att elever ställs inför kognitiva utmaningar, men att slöjd är ett ämne med stora möjligheter att utveckla språk tack vare att undervisningen innehåller kommunikation utöver den verbala. Att så kallade multimodala handlingar används i undervisningen blir en resurs för elever och lärare, menar Emma Gyllerfelt som vill problematisera och nyansera uppfattningen att slöjd skulle vara enkelt eller att det är ett ämne med ett ”enkelt språk”. Att just ord som även elev med svenska som modersmål normalt inte behärskar beror på att de är just ämnesspecifika och används i instruktionerna.

– DE ÄMNESPECIFIKA BEGREPPEN hamnar i en konkret kontext för eleverna. Och som slöjdlärare har jag möjlighet att använda en mängd olika resurser för att skapa förståelse mellan mig och eleverna” säger Emma Gyllerfelt är gäst i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.

I DEN VETENSKAPLIGA tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 9, 2021, presenteras studien i artikeln ”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning.
Läs forskningsartikeln här

Till podden Lärare & forskning på Spotify

Emma Gyllerfelt har en bakgrund som slöjd- och svensklärare i grundskolan och har disputerat inom ämnet estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap. Titeln på avhandlingen är ”Slöjdundervisning med nyanlända elever – Om multimodal interaktion och kommunikation i slöjdklassrum”.
Hon är verksam vid Högskolan för konst och design (HDK-Valand) med undervisning främst vid slöjdlärarutbildningen och har haft uppdrag för Skolverket kring olika stödmaterial.

Flera poddavsnitt

Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever


Avsnitt 12, 2023
KONSTEN ATT SKRIVA EN INSÄNDARE – SÅ KAN SKRIVRESPONS OCH GENRESTRUKTUR STÖDJA VUXNA ANDRASPRÅKSELEVER. Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, berättar om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.

Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll


Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.

Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?


Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVER FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning: 92 gymnasieelever läser Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad”. Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.

Till toppen