Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik
Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik
Avsnitt 28, 2025
ATT KUNNA SKILJA mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande.
STUDIEN KOM TILL när forskaren Anja Thorsten och tre lärare i samhällskunskap på gymnasiet ville ta reda på hur undervisningen kan utformas för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som sträcker sig längre än traditionell källkritik som framför allt fokuserar på vem som har publicerat, var och när – nästan som en checklista. ”Vill man påverka så kan man ju fortfarande framstå som väldigt trovärdig och checka i de punkterna ändå ”, säger Mikael Scheibel-Sahlin, lärare i samhällskunskap och svenska på Berzeliusskolan i Linköping som deltog i studien.
ÄVEN OM DE TRADIOTIONELLA källkritiska redskapen och verktygen fyller en funktion behöver de problematiseras för att eleverna ska kunna förhålla sig källkritiska till det omfattande och komplexa informationsflödet från bland annat nyhetsredaktioner, vänner, makthavare och kommersiella aktörer som vill påverka ungdomarnas åsikter och handlingar.
I STUDIEN FICK ELEVERNA analysera opinionsbildande texter, exempelvis ledare och debattinlägg, och resultatet visade att det kritiska förhållningssättet var bristande och att fem kritiska aspekter var särskilt betydelsefulla för hur kritiskt tänkande utvecklas. De kritiska aspekterna presenteras i avsnittet och kan användas av lärare som underlag för planeringen av undervisning.
Anja Thorsten, docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och Mikael Scheibel-Sahlin är gäster i avsnittet.
ARTIKELN I FORSKUL, som de skrev tillsammans med gymnasielärarna Martin Wickman och Therese Tunek, heter “Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte” – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan och är publicerad i nr 2, 2019, volym 7.
Mikael Scheibel-Sahlin är gymnasielärare i samhällskunskap och svenska på Berzeliusskolans gymnasium i Linköping, och Anja Thorsten docent i pedagogik vid Linköpings universitet.
Flera poddavsnitt
Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande
Avsnitt 18, 2024
– SÄG ATT EN ELEV BESKRIVER att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt, förutom fotboll, är astråkigt. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i Lärare & Forsknings 18e avsnitt om sin forskning kring elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet med ett hälsofrämjande perspektiv.
Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen
Avsnitt 17, 2024
ATT LÅTA ELEVER FÖRFLYTTA EN KARAKTÄR, som exempelvis Nalle Puh, till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. Läraren Janina Skeppström och forskaren Björn Kindenberg berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum.
Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning
Avsnitt 16, 2024
LÄRANDE OCH LEK I FÖRSKOLAN – OM LEKRESPONSIV UNDERVISNING. Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, berättar om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn.
Att maximera läsförståelse – högpresterande gymnasielevers lässtrategier
Avsnitt 15, 2024
ATT MAXIMERA LÄSFÖRSTÅELSE – HÖGPRESTERANDE GYMNASIELEVERS LÄSSTRATEGIER. Yvonne Hallesson, docent och universitetslektor i svenska, berättar om vad hon menar med en god läsare, hur läsförmåga, läsförståelse och lässtrategier hänger ihop och hur man som lärare kan använda lässtrategier i undervisningen.
Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ
Avsnitt 14, 2024
VEMS HISTORIA BERÄTTAS I KLASSRUMMET? ATT PROBLEMATISERA DOMINERANDE NARRATIV. Mathias Blomberg och Line Eklund, båda gymnasielärare vid Fryshuset gymnasium har undersökt hur alternativa narrativ kan skapa en mer mångfacetterad undervisning,
Lärarnas unika ämneskunnande: därför behövs mer forskning
Avsnitt 13, 2024
LÄRARNAS UNIKA ÄMNESKUNNANDE: DÄRFÖR BEHÖVS MER FORSKNING. Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet, berättar om behovet av mer forskning i ämneskunnande.
Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever
Avsnitt 12, 2023
KONSTEN ATT SKRIVA EN INSÄNDARE – SÅ KAN SKRIVRESPONS OCH GENRESTRUKTUR STÖDJA VUXNA ANDRASPRÅKSELEVER. Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, berättar om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.
Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll
Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.
Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Avsnitt 10, 2023
OM PLATSVÄRDE: SÅ KAN ELEVER FÖRSTÅ BETYDELSEN AV EN SIFFRAS PLACERING I ETT TAL. Henrik Hansson, licenciat i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping , berättar om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde.
Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Avsnitt 9, 2023
KAN EN DRAMATISERING OM VEM SOM SKA FÅ NÅGRA ÖVERBLIVNA ÄPPLEN skapa förutsättningar för diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Om detta pratar Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, båda lektorer i didaktik.
