Podd: Lärare och Forskning2024-05-14T11:57:16+02:00

Podd: Lärare & Forskning

Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se

Hur kan elevers förståelse för tal i bråkform identifieras?

Hur kan elevers förståelse för tal i bråkform identifieras?

Avsnitt 41, 2026

I MATEMATIKUNDERVISNING kan det innebära en särskild utmaning att få elever att förstå och räkna med tal i bråkform. Särskilt knepigt kan det vara för elever att förstå bråktal som delar av en helhet. Att samma bråk, exempelvis 1/4, kan representera helt olika mängder kan vara svårt att förstå liksom att ett större tal i ett bråk kan innebära en mindre andel som att 1/4 är större än 1/8.

FÖR ATT UNDERVISA OM BRÅK i matematik behöver läraren veta om eleven kan urskilja flera egenskaper och principer för bråk, så att eleven kan dra slutsatser även när uppgifterna kräver mer än en viss metod. Hur man som lärare kan bedöma om eleven verkligen förstår matematiken och inte bara tillämpar en metod har forskaren Frida Harvey vid Örebro universitet och läraren Magnus Esbjörner undersökt tillsammans med andra forskare och lärare.

Läs mer

DE KOM BLAND ANNAT FRAM TILL fyra nivåer där elever går från att urskilja och identifiera ett fåtal egenskaper och principer för bråk – till att urskilja flera egenskaper och principer som de kan använda för att dra slutsatser även när uppgifterna kräver mer än en viss metod. Frida Harvey och Magnus Esbjörner är gäster i det här avsnittet av Lärare & Forskning.

STUDIEN PRESENTERAS också i artikeln ”Progression i elevers begreppsliga kunskap om tal i bråkform som delar av helhet”. Teledahl, A., Harvey, F., Esbjörner, M. & von Malortie, S. (2025). Progression i elevers begreppsliga kunskap om tal i bråkform som delar av helhet. Forskning om undervisning och lärande, 13(2), 70–95.

Läs forskningsartikeln här

Till podden Lärare & forskning på Spotify

Till vänster Magnus Esbjörner, matematiklärare. Till höger forskaren Frida Harvey.

Flera poddavsnitt

Så kan slöjd utveckla språket


Avsnitt 23, 2024
SLÖJDUNDERVISNING KAN UTVECKLA språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk. I en studie observerades ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna också förmedlades med exempelvis gester och blickar.

Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?


Avsnitt 22, 2024
TROTS ATT GYMNASIEELEVER utvecklades socialt, emotionellt och lärde sig värderingskunskap inom Idrott och hälsa uppfattade de att deras betyg baserades på ämnesspecifik kunskap och fysisk prestation: exempelvis om man spelade fotboll och kunde reglerna bra. Det visar en studie som forskaren Nina Westrin Modell berättar om i det här poddavsnittet av Lärare & Forskning.

När matematik blir ett språkprov


Avsnitt 21, 2024
HUR SKA MAN BEDÖMA EN ELEV I MATEMATIK om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? I senaste avsnittet av Lärare & Forskning berättar Eva Norén, Charlotte Ahlström och Anne-Lie Hellström om sin artikel Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa matematiska problem i en bedömningssituation.

Fysikunder­visningen lyfte när eleverna blev delaktiga


Avsnitt 20, 2024
NÄR ”KOKBOKSRECEPTET” FÖR FYSIKLABORATIONEN övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion förbättrades undervisningen och fler kände sig delaktiga. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om.

Poesi som resurs i undervisning


Avsnitt 19, 2024
POESI KAN ANVÄNDAS FÖR ATT NÅ KUNSKAP, utveckla kognition och har ett egenvärde bland annat som en estetisk upplevelse. Men många lärare upplever undervisningen som svår främst på grund av bristen på mätbarhet. Det berättar Karolina Petterson, tidigare lärare och i dag forskare på Högskolan Dalarna, som bland annat har intervjuat lärarutbildare om deras förhållande till poesin och att undervisa i poesi.

Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande


Avsnitt 18, 2024
– SÄG ATT EN ELEV BESKRIVER att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt, förutom fotboll, är astråkigt. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i Lärare & Forsknings 18e avsnitt om sin forskning kring elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet med ett hälsofrämjande perspektiv.

Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen


Avsnitt 17, 2024
ATT LÅTA ELEVER FÖRFLYTTA EN KARAKTÄR, som exempelvis Nalle Puh, till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. Läraren Janina Skeppström och forskaren Björn Kindenberg berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum.

Till toppen