Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Matematik utan siffror: att förstå likhetstecknet i årskurs 1
Matematik utan siffror: att förstå likhetstecknet i årskurs 1
Avsnitt 37, 2026
HUR KAN MAN UTVECKLA yngre elevers algebraiska tänkande: att se mönster, samband och förstå regler i matematik? En grupp forskare utformade, tillsammans med lärare på en skola, undervisning för årskurs 1 med syftet att utveckla förståelse för matematik utan att använda siffror. Bland annat användes teorierna bakom så kallad lärandeverksamhet vilket bygger på aktiviteter där eleverna kan utveckla ett behov för att lära.
ETT EXEMPEL är kunskap om likhet och likhetstecknet. Studier visar att många yngre, och även äldre elever på skolor i Sverige, uppfattar likhetstecknet som del av en process.
I KLASSRUMMET med undervisning utan siffror lyckades lärarna skapa en situation där eleverna efterfrågade ett sätt att uttrycka likhet och forskarnas slutsats är att eleverna fick en djupare förståelse av matematik. ”Om man jobbar med siffrorna först och inte förstår själva konceptet så finns det en risk att man får en begränsad förståelse av likhetstecknet”, säger Inger Eriksson som är professor i pedagogik vid Stockholms universitet och en av gästerna i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Marianne Adolfsson Boman var en av lärarna på skolan och gästar också det här avsnittet.
RESULTATET AV STUDIEN tyder på att eleverna utvecklade en djupare förståelse tack vare undervisningen med utforskande uppgifter i matematik utan siffror. Studien presenteras också i artikeln Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 1, i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 10, 2013.
Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet och Marianne Adolfsson Boman, en av lärarna på skolan.
Flera poddavsnitt
Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Avsnitt 10, 2023
OM PLATSVÄRDE: SÅ KAN ELEVER FÖRSTÅ BETYDELSEN AV EN SIFFRAS PLACERING I ETT TAL. Henrik Hansson, licenciat i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping , berättar om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde.
Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Avsnitt 9, 2023
KAN EN DRAMATISERING OM VEM SOM SKA FÅ NÅGRA ÖVERBLIVNA ÄPPLEN skapa förutsättningar för diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Om detta pratar Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, båda lektorer i didaktik.
Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskap
Avsnitt 8, 2023
TEATER PÅ GYMNASIET – ATT HITTA ETT SPRÅK FÖR KROPPENS KUNSKAP. Lektor Pernilla Ahlstrand om hur lärare i skolämnet teater kan sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet?
Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?
Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVER FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning: 92 gymnasieelever läser Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad”. Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.
Hur hjälper vi eleverna att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
Avsnitt 6, 2023
UNDERSÖKNINGSBARA FRÅGOR. Sebastian Björnhammar och Maria Andrée berättar om om hur man som lärare kan hjälpa elever att formulera undersökningsbara frågeställningar.
Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och kön
Avsnitt 5, 2023
NORMKRITIK OCH NATURVETENSKAP. Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson berättar om
hur normer om sexualitet och kön befästs in sex- och samlevnadsundervisningen.
Kausalanalys i klassrummet – hur förklarar man en komplex samhällsfråga?
Avsnitt 4, 2023
KAUSALANALYS I KLASSRUMMET. Ann-Sofie Jägerskog och Bodil Kåks berättar om vad det innebär att analysera en samhällsfråga i samhällskunskap, en viktig del av kritiskt tänkande, och vad elever behöver erfara i undervisningen för att utveckla en mer kvalificerad analysförmåga.
Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltal
Avsnitt 3, 2023
BEGRIPLIGT OM DECIMALER. Anna Stridfält och Marie Björk berättar om hur de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal.
Hur lär man eleverna att läsa mellan raderna?
Avsnitt 2, 2023
LÄSFÖRSTÅELSE FÖR MELLANSTADIET. Cecilia Rosenbaum och Anette Svensson pratar om sin studie om hur lär man eleverna inferensläsning.
Varför är det så svårt för elever att beskriva växthuseffekten?
Avsnitt 1, 2023
FRÅN MISSFÖRSTÅND TILL KLARHET. Maria Sundler och Per Anderhag berättar om hur man enklare lär eleverna att förstå växthuseffekten.
