Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Hur visar elever sitt kunnande i teater?
Hur visar elever sitt kunnande i teater?
Avsnitt 39, 2026
NÄR EN ELEV ska lösa en uppgift inom de fysiskt gestaltande momenten av teaterämnet, exempelvis samspel, så räcker det inte med att eleven använder ord för att visa sitt kunnande. Eleven måste samspela med sin kropp, med rörelser, och läraren måste i sin tur veta hur kunnandet yttrar sig för att kunna planera undervisningen, ge relevant återkoppling och bedöma eleverna.
Pernilla Ahlstrand är teaterlärare och forskar och undervisar vid Göteborgs universitet. I en studie undersökte hon hur gymnasieelevers kunnande i att samspela gick att se och sätta ord på. Pernilla studerade en grundläggande övning i gestaltning som kallas spegelövning där två personer ska följa varandras rörelser: spegla den andre personens rörelser med kroppen.
I DET HÄR AVSNITTET av Lärare & Forskning berättar Pernilla Ahlstrand vad det innebär att kunna samspela och hur lärare kan se och bedöma det kunnandet. Pernilla, som genomförde studien tillsammans med ett lärarlag i dans- och teater, diskuterar också svårigheten att överföra kunnande från klassrummet till scenen och hur den överföringen kan hanteras i undervisningen.
Intervjun utgår från artikeln:
Ahlstrand, P. (2021). Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet. Forskning om undervisning och lärande, 9(1), 50–69.
Pernilla Ahlstrand är teaterlärare och forskar och undervisar vid Göteborgs universitet.
Flera poddavsnitt
Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever
Avsnitt 12, 2023
KONSTEN ATT SKRIVA EN INSÄNDARE – SÅ KAN SKRIVRESPONS OCH GENRESTRUKTUR STÖDJA VUXNA ANDRASPRÅKSELEVER. Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, berättar om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.
Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll
Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.
Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Avsnitt 10, 2023
OM PLATSVÄRDE: SÅ KAN ELEVER FÖRSTÅ BETYDELSEN AV EN SIFFRAS PLACERING I ETT TAL. Henrik Hansson, licenciat i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping , berättar om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde.
Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Avsnitt 9, 2023
KAN EN DRAMATISERING OM VEM SOM SKA FÅ NÅGRA ÖVERBLIVNA ÄPPLEN skapa förutsättningar för diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Om detta pratar Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, båda lektorer i didaktik.
Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskap
Avsnitt 8, 2023
TEATER PÅ GYMNASIET – ATT HITTA ETT SPRÅK FÖR KROPPENS KUNSKAP. Lektor Pernilla Ahlstrand om hur lärare i skolämnet teater kan sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet?
Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?
Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVER FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning: 92 gymnasieelever läser Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad”. Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.
Hur hjälper vi eleverna att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
Avsnitt 6, 2023
UNDERSÖKNINGSBARA FRÅGOR. Sebastian Björnhammar och Maria Andrée berättar om om hur man som lärare kan hjälpa elever att formulera undersökningsbara frågeställningar.
Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och kön
Avsnitt 5, 2023
NORMKRITIK OCH NATURVETENSKAP. Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson berättar om
hur normer om sexualitet och kön befästs in sex- och samlevnadsundervisningen.
Kausalanalys i klassrummet – hur förklarar man en komplex samhällsfråga?
Avsnitt 4, 2023
KAUSALANALYS I KLASSRUMMET. Ann-Sofie Jägerskog och Bodil Kåks berättar om vad det innebär att analysera en samhällsfråga i samhällskunskap, en viktig del av kritiskt tänkande, och vad elever behöver erfara i undervisningen för att utveckla en mer kvalificerad analysförmåga.
Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltal
Avsnitt 3, 2023
BEGRIPLIGT OM DECIMALER. Anna Stridfält och Marie Björk berättar om hur de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal.