30 oktober 2025| Åsa Warnqvist, Svenska barnboksinstitutet
Svensk läraretidnings förlag och Barnbiblioteket Saga – en bakgrundsteckning
Svensk läraretidnings förlag startade 1896 och var ett av de första svenska bokförlagen som hade som huvudsyfte att ge ut böcker och tidningar för barn och unga. Förlaget hade en omfattande utgivning, inte minst bokserien Barnbiblioteket Saga som gavs ut i över sju decennier med start 1899. Som en av de största läsfrämjande satsningarna genom tiderna i Sverige fick bokserien avgörande betydelse för barnlitteraturens och läsandets demokratiska utbredning i Sverige under 1900-talets första hälft.
Det hände mycket i samhället som påverkade barnboksutgivningen vid tiden för förlagets etablering. Bokutgivningen hade ökat successivt under 1800-talet, till följd framför allt av industrialiseringens landvinningar och ett mer utbrett läsande.
I och med folkskolans införande 1842 blev fler barn läskunniga och efterfrågan på böcker för barn ökade. Böckerna kunde produceras billigare, snabbare och med bättre kvalitet tack vare den tekniska utveckling som revolutionerade allt från papperstillverkning till trycktekniker. För barnbokens del fick inte minst den förbättrade illustrationstekniken betydelse. Distributionen av böckerna fick också nya försättningar med järnvägens utbredning och sockenbibliotekens inrättande. Sammantaget innebar förändringarna att fler och billigare böcker kunde spridas till olika samhällsklasser. Fler förlag började ge ut böcker för barn och unga, ofta i bokserier riktade specifikt till dessa målgrupper. Även en rad tidningar för barn såg dagens ljus.
Trots att både läskunnigheten och bokutgivningen ökade hade majoriteten av alla barn i Sverige ingen möjlighet att köpa egna böcker. Arbetarbarn var i regel hänvisade till familjebibeln och psalmboken samt de billiga folkböcker och skillingtryck som såldes på torg och marknader. Folkskolebiblioteken, som började inrättas i början av 1880-talet, fick därför stor betydelse för barns tillgång till böcker i allmänhet. Här spelade Sveriges Allmänna Folkskollärarförening (SAF) en viktig roll genom att upprätta ett grundbibliotek på cirka 500 titlar som användes som vandringsbibliotek i skolorna fram till sekelskiftet. Det var också SAF som låg bakom Svensk läraretidnings förlag, etablerat i en reformpedagogisk strävan att ge alla barn, oavsett social klass och ekonomiska förutsättningar, tillgång till god litteratur.
Förlagets strävan realiserades genom en distribution som delvis sköttes av lärarna själva, som tog upp subskriptioner i skolorna. Det gav förlagets utgivning en stor och unik spridning. En central roll i etableringen och uppbyggnaden av förlagets verksamhet hade Fridtjuv Berg, Emil Hammarlund och Amanda Hammarlund, samtliga folkskollärare och de båda förstnämnda även riksdagsmän. Amanda Hammarlund ledde arbetet på förlaget i flera decennier och var en av Sveriges tidigaste kvinnliga förlagschefer.
Bildtext: Omslagen till 1907 års utgåva av Jultomten samt till Saga nr 17, första samlingen av Bröderna Grimms sagor (nionde upplagan, 1947). Båda är illustrerade av Jenny Nyström, som förlaget ofta anlitade som illustratör.
Lärarnas starka engagemang i folkbildning och konstuppfostran resulterade i en utgivning som tog barns behov av fantasi och en utveckling av barns skönhetssinne på allvar. Hög kvalitet på såväl texter som illustrationer var ambitionen och många av Sveriges mest framstående författare, översättare och illustratörer engagerades i utgivningen.
Barnbiblioteket Saga innehöll initialt framför allt sagosamlingar och klassiker och fick betydelse för generationer barn. Förlaget gav även ut barntidningar, kalendrar och åtskilliga andra förlagsartiklar. En av de mest framgångsrika jämte Barnbiblioteket Saga var jultidningen Jultomten, som gavs ut mellan 1891 och 1934 och blev tidens mest framgångsrika barntidning.
Svensk läraretidnings förlags verksamhet har inte varit föremål för särskilt mycket forskning förrän på senare år, men Svenska barnboksinstitutet driver sedan några år tillbaka tre projekt om förlagets verksamhet, två forskningsprojekt och ett digitaliseringsprojekt, finansierade av Vetenskapsrådet, Lärarstiftelsen respektive Riksbankens Jubileumsfond. Forskningen möjliggörs av att förlagsarkivet till stora delar finns bevarat. Det så kallade Saga-arkivet rymmer 22 hyllmeter och finns bevarat i Svenska barnboksinstitutets samlingar vid Odenplan i Stockholm.
Tack vare det arbete som pågår i de tre projekten, och andra mindre projekt som har sprungit ur dessa, lär vi oss successivt mer om förlagets verksamhet. Under 2025 kommer Lärarstiftelsen att varje månad publicera en text av en forskare i något av projekten, som berättar om någon aspekt av förlagets utgivning utifrån sin egen forskning.
Vidare läsning:
Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia 1–2, red. Boel Westin och Åsa Warnqvist (Natur & Kultur, 2024)