Historiker berättar
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Pjäser till skolan – Signe Wranérs barndramatik i Barnbiblioteket Saga
ATT LÅTA BARNEN SPELA UPP KORTARE pjäser är inget nytt i skolans värld. Även i Barnbiblioteket Saga utgör pjäser en viktig del.
Slöjd – ett föränderligt ämne
SLÖJDUNDERVISNINGEN När blev slöjd ett skolämne och hur har ämnet utvecklats?
Utomhuspedagogik
VAD HAR SKOLTRÄDGÅRDAR haft för betydelse för undervisningen? Tidigt fanns en fostrande idé bakom utomhuspedagogiken, även om man idag mer fokuserar på dess funktion för att öka elevers kognitiva förmågor och deras skolprestationer.
Förskollärarutbildningen och barnpsykologin
FÖRSKOLLÄRARUTBILDNINGEN ÄR EN av de allra största högskoleutbildningarna och är liksom övriga lärarutbildningar i förändring. En förändring i de nya målen är att lärare och förskollärare genom sin utbildning ska få kunskap om barns ”kognitiva utveckling”.
Saga och ”indianböckerna”
"FLERTALET POJKAR TORDE ANSE en ny ’indianbok’ för en nästan lika nödvändig julartikel som gran och risgryn” Läs om Sagas utgivning och om värderingarna i dessa böcker.
Sportlov, vårvinterlov eller kokslov – kärt barn med många namn
SPORTLOV, VÅRVINTERLOV ELLER KOKSLOV Vilket var det som kom först?
Våra utbildningshistoriker
REDAKTIONEN för våra sidor för utbildningshistoria består av forskarna Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson. Tillsammans skriver de inlägg, svarar på dina frågor och bjuder ibland in andra forskare att vara med.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Vilka parter var inblandade i arbetsmarknadskonflikten 1980 och hur var turerna som ledde fram till att avtal tecknades för lärarna?
Inför 1980 års avtalsförhandlingar präglades situationen av att reallönerna hade halkat efter samtidigt som Sveriges
Läs mer
På 1870-talet öppnade de första kurserna för kvinnor på landets folkhögskolor. Har ni uppgifter om vilken utbildning dessa lärarinnor hade?
De första lärarinnorna på folkhögskolornas kvinnokurser hade själva fått sin utbildning genom privatundervisning i hemmet
Läs mer
När fick kvinnor bli folkskollärare och i vilken mån undervisades kvinnor och män tillsammans när kvinnor väl fick bli folkskollärare?
Kvinnor kunde faktiskt bli folkskollärare redan under 1840-talet, men det krävdes dock dispens eftersom regeln
Läs mer
