21 december 2020 | Inger Eriksson

Lärardrivna forskningsprojekt

Professor Inger Eriksson, vår nytillträdda redaktör på tidningen ForskUL gästar Lärarstiftelsens blogg fram till jul. Detta är hennes tredje inlägg.

Vad tänker du på när du hör ord som lärardrivna forskningsprojekt?
Jag tänker ofta på att i en framtid kommer kanske den mesta av den ämnesdidaktiska kunskapen utvecklas på förskolor/skolor (hoppas att det inte tar 50 år).

Jag tror med andra ord att mycket av det som borde utgöra lärares professionella kunskapsbas ska utvecklas av lärare. Detta är en utmaning då det idag inte är självklart att en karriärmöjlighet för en lärare är att utbilda sig till forskare och på samma sätt som forskarutbildade läkare kunna kombinera sitt uppdrag med patienter och forskning.I väntan på detta behöver vi hitta andra former för att möjliggöra för lärare att bedriva forskningsprojekt som har relevans för professionen.

Under dryga tio år var jag en av de vetenskapliga ledarna för Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). En mycket intressant verksamhet då STLS erbjuder lärare en forskningsmiljö organiserat i ämnesdidaktiska nätverk. Detta innebär att lärare som har identifierat ett undervisningsrelaterat problem kan få vetenskapligt stöd för att driva ett forskningsprojekt. Stödet ges i form av seminarier, workshops och projekthandledning. De som ger det vetenskapliga stödet är alla lärare som antingen är antagna till forskarutbildning, har en licentiat eller en doktorsexamen. Den vetenskapliga ledningen består av erfarna forskare (docenter eller professorer).

STLS möjliggör på detta sätt att även lärare som saknar en forskarutbildningkan bedriva småskaliga undervisningsutvecklande forskningsprojekt med stöd. Dessa lärare utvecklar inte bara sin egen undervisning utan bidrar även med kunskaper av relevans för andra lärare – för professionen.