22 december 2020 | Inger Eriksson

Innehållets behandling

Professor Inger Eriksson, vår nytillträdda redaktör på tidningen ForskUL gästar Lärarstiftelsens blogg fram till jul. Det här är hennes fjärde inlägg.

Vad tänker du på när du hör ord som innehållets behandling? Jag tänker att det är en fråga som i allt för liten utsträckning diskuteras. Det är det som kan göra skillnad för elevernas kunskapsutveckling. Man diskuterar arbetsformer som grupparbete, individuellt arbete, formativ bedömning, synlig lärande utan att fokusera på det kunnande som eleverna behöver utveckla.

Genom att istället först ställa sig frågor om vad det är den som är kunnig kan som den som är mindre kunnig ännu inte lärt sig fås en helt annan ingång till hur undervisningen kan utvecklas. Fokus läggs då först på en analys av det kunnande man vill åstadkomma och sedan på hur detta innehåll kan göras tillgängligt för elever.

I praktiknära forskning, till exempel i form av learning studies, genomförs forskningslektioner som i upprepande cykler planeras, genomförs, analyseras och revideras. Det som har imponerat mig är hur kraftfulla de två begrepp som är kopplade till learning study och variationsteori är: lärandeobjekt och kritiska aspekter. Det är framför allt Ference Marton och Ulla Runesson som introducerat dessa två professionsrelevanta begrepp. Genom att identifiera ett lärandeobjekt kan just frågan om vad det är den som är kunnig kan och vad just den här elevgruppen behöver lära sig. Lärandeobjektet uttrycker den förmåga som eleverna behöver utveckla, till exempel förmågan att förklara vilka komponenter som ingår i ett algebraiskt uttryck eller förmågan att resonera om rättvisa.

Genom att först ha identifierat vad eleverna ännu inte kan, riktas fokus mot mera precist mot vad de behöver lära sig. Vilka aspekter av kunnande är det eleverna ännu inte har urskilt eller erfarit. Vilka aspekter är kritiska för elevernas lärande? Med en sådan kunskap kan undervisningen planeras med ett fokus på hur innehållet kan behandlas. Det är först då det blir meningsfullt att börja fundera över hur lärandemiljön kan utformas. Jag tänker att man först måste veta vilken kunskap man vill att eleverna ska utveckla och först därefter kan bestämma metoder.

Läs nästa blogginlägg här

Intervju med:

NAMN: Magnus Ekwall
GÖR: Enhetschef Kulturskolan Malmö
AKTUELL MED: har fått Lärarstiftelsens Alice Tegnérstipendium på 20 000 kr

Magnus bästa tips:
  • Ha lagom ambitionsnivå när det gäller val av låtar, rörelser och logistik. Ställ krav att alla ska kunna göra sitt bästa.
  • Börja i mindre skala och låt ”Tvåornas kör” växa och utvecklas över tid.
  • Ha roligt! Det är roligt att sjunga och mötas. Det tycker både vuxna och barn.
  • Känna igen klassiska svenska sånger, visor och ramsor.
  • Lyssna på körens egna youtube-kanal