23 december 2020 | Inger Eriksson

Motivation, engagemang och elever med driv

Vad tänker du på när du hör ord som motivation, engagemang och elever med driv?

Själv tänker jag omedelbart på de många lektioner jag observerat på Skola 91 (jo, den heter faktiskt så) i Moskva. På denna skola har forskare och lärare ända sedan slutet av 1950-talet arbetat med att utveckla ett ämnesspecifikt undervisningskoncept. I väst kallar vi det för learning activity vilket vi på svenska talar om som lärandeverksamhet.

Det är ett undervisningskoncept som har stora likheter med metoder som problembaserat lärande och kooperativt lärande men det finns några avgörande skillnader. Lärandeverksamhet är inte en metod som lärare kan använda utan lärandeverksamhet uppstår bland elever under vissa förutsättningar. Det övergripande målet med lärandeverksamhet är utveckling av elevers teoretiska tänkande – detta ställer krav på innehållet. För att skapa förutsättningar för elever att kollektivt gå in i en lärandeverksamhet i exempelvis matematik är utveckling av algebraiskt tänkande centralt.

I en lärandeverksamhet skapar läraren en problemsituation som möjliggör för eleverna att utveckla sitt teoretiska tänkande. Hur ser det då ut när elever tar sig an en lärandeverksamhet rörande till exempel volym i Skola nr 91. Läraren skapar först ett problem för eleverna som de flesta bara nästan kan lösa med sina aktuella kunskaper. Kollektivt utmanar de sedan varandra under livliga diskussioner för att pröva sig fram till en möjlig lösning. Den stämning som uppstår när eleverna tar tag i problemet är så tät och intensiv. Eleverna kan nästan inte vänta på sin tur att försöka förklara och ibland kommer de med iver fram för att inför alla ge ett förslag på lösning och konstaterar att “nää, det är ju omöjligt om det är…”. Då utbrister de andra att det måste gå.

I Sverige har vi, jag, doktorander och lärare, sedan 2012 försökt designa undervisning i matematik med principerna från Davydovs matematiska program som inspiration. I ett av projekten, DARC, har vi försök skapa lärandeverksamheter kring elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang. Flera doktorander har med andra innehåll arbetat experimentellt med lärandeverksamhet både inom matematik men nu också inom SO-relaterade ämnen. Det är fantastiskt att ta del av dessa olika studier och i det arbetet se elevernas engagemang och driv – deras agentskap.

Kort om skribenten:

Inger Eriksson är professor i pedagogik med inriktning mot lärande och läroplansteori och docent i didaktik vid Stockholms universitet. Hon är också redaktör för Lärarstiftelsens forskningstidskrift Forskul.