Blogg
Vintersporten
UNDER DET TIDIGA 1900-talet växte passionen för vintersport sig stark i den svenska folksjälen. Det skulle åkas skidor på både längden och utför, kroppar skulle röra på sig, frisk luft skulle inandas och kinder skulle få rosor på sig.
Snöbollskrig
HÄR OM VECKAN fick jag ett mail från mina barns skola där skolledningen satte ner foten: snöbollskrig är inte tillåtet under skoltid. Samma regler råder förstås på skolor runt om i landet. Annat kunde det vara på 1800-talet och en stor del av 1900-talet. Även om det kunde finnas förbud kring snöbollskrig och kastande av snöbollar i allmänhet på många skolor kan vi också hitta exempel på det motsatta i äldre källor.
Barnens vinterkläder
PÅ 1800-TALET fanns inga bävernylonoveraller, inga fleecefodrade regnkläder, inga goretex-impregnerade boots, och vattenpelare var inte uppfunnet. Barn fanns det ju däremot gott av, och snö också.
Vägen till skolan
SNÖ och KYLA. Det var inte bara elever som kunde ha långa skolvägar i snö och kyla och i undermåliga skor. Även lärarna fick kämpa på. Om Vägen till skolan.
Skolhuset
UTBILDNINGSHISTORIKER SARA BACKMAN PRYTZ har tagit över stafettpinnen i vår blogg. Läs om vinterns vedermödor och glädjeämnen i folkskolan.
Lärarstolthet
DET HÄR ÄR Maria Rönns sista inlägg på Lärarstiftelsens blogg, för den här gången. Om lärarstolthet, tvivel och det speciella med läraryrket.
Tillbaka i verkligheten
IDAG ÅTERKOM JAG till min lärartjänst på Söderslättsgymnasiet, där jag för många år sedan fick min första läraranställning som nyexaminerad gymnasielärare i svenska och historia. Det var ett vikariat i några klasser vars ordinarie lärare blivit sjuk. Nu är jag tillbaka där allt började, som legitimerad lärare med både yrkeserfarenhet och erfarenhet som fackligt förtroendevald på alla nivåer i Lärarförbundet med mig.
Är alla experter på skola?
VAD HÄNDER när de subjektiva minnena av gårdagens skola används som exempel, svart på vitt, på vad som behövs i dagens skola, och vad som de facto är bra undervisning och bra skola? Tänk om skolforskningen fick ta mycket större plats i den allmänna debatten?
Vad skulle Fridtjuv ha sagt?
MARIA RÖNN, styrelseledamot i stiftelsen och vice ordf i Lärarförbundet frågar sig vad skulle Fridtjuv Berg ha sagt om dagens skola. Idag ser vi det som en självklarhet att skolan ska ge alla barn och elever samma möjligheter oavsett social bakgrund. Samtidigt ser vi hur likvärdigheten minskar i mätning efter mätning.