All kunskap är bra, men all kunskap är inte lika bra

Kunskap möjliggör nya sätt att betrakta och påverka världen. Skolans kärna är därför att förmedla kunskaper om världen som eleverna inte redan besitter. Så enkelt kan skolans kärnuppdrag definieras. Kunskapsuppdraget har tilldragit sig ett allt större intresse de senaste tio åren. Kritiken mot 2011 års skolreform har stundtals varit högljudd. Skolverket har därför av regeringen fått i uppdrag att i högre utsträckning betona faktakunskap i de reviderade ämnesplaner som ska sjösättas i grundskolan hösten 2022. Men kravet på mer faktakunskap räcker inte. Utan den mest centrala frågan måste först besvaras: vilken form av kunskap bör eleverna införliva för att kunna utveckla ett kritiskt förhållningssätt till omvärlden? All kunskap är bra, men all kunskap är inte lika bra.

Ett svar på ovanstående fråga hittar vi i studier om vad som skiljer expertens ämneskunskaper från novisens. Något som omsorgsfullt har studerats inom olika vetenskapliga discipliner. Svaret är kort och gott att experten har utvecklat teoretiska kunskaper inom sitt fält vilka är utmärkta att använda till att förklara de empiriska fenomen som forskaren är satt att studera inom sitt forskningsfält. Samtidigt har experten efter lång och trogen tjänst även utvecklat en gedigen bank av empirisk faktakunskap inom sitt fält. Kvantiteten teoretisk kunskap (sådan som förklarar) kombinerad med empirisk kunskap (sådan som ska förklaras) är det som skiljer experten och novisen. Nu ska inte eleverna bli experter, men de ska ges möjligheten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt inom ett ämne.

Bakom Blooms reviderade taxonomi, den som ligger bakom utformandet av kunskapskraven, görs en åtskillnad mellan faktakunskaper (factual knowledge) och konceptuella kunskaper (conceptual knowledge). Faktakunskap är enskilda kunskaper om omvärlden som framförallt är beskrivande och inte förklarande. Exempel på faktakunskap är namn på utskotten i Sveriges riksdag och skillnaden mellan en regering och riksdag. Den kan inom disciplinen statsvetenskap utgöra central empirisk kunskap. Sådan kunskap är naturligtvis bra. Konceptuell kunskap å sin sida är en disciplins centrala teorier, begrepp och generaliserad faktakunskap. Konceptuell kunskap ger sammanhang och förståelse. Det gör den mindre konkret och mer abstrakt. Att etablera sådan kunskap tar tid, men är grunden till ett kritiskt förhållningssätt inom ett ämne. Konceptuell kunskap har också fördelen att den i många fall kan ge kunskap till att problematisera och förklara många olika empiriska fenomen inom en disciplin. Sådan kunskap äger vad som kan kallas hög transferkvalitet. Demokrati är ett bra exempel på konceptuell kunskap inom disciplinerna statsvetenskap, historia och sociologi. Konceptuell kunskap är faktiskt bättre – om eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till omvärlden.