10 mars 2021 | Per Hellström

Den långa vägen mot professionalisering

I mitt förra blogginlägg försökte jag beskriva sökandet efter en gemensam beprövad erfarenhet för arbetet med elever. Jag hade nyligen en lång diskussion med en ny lärare med ett års tjänst på högstadiet om detta och ställde samma fråga till hen; Hur vet du att det du just nu gör i klassrummet är det bästa för eleverna? ”Det är klart jag inte vet”, svarade hen.

Läraren berättade att hen talar med mer erfarna kolleger, tar tips och råd från lärare i sociala media, letar undervisningsmaterial osv men att det ibland känns oöverkomligt att famla sig fram i undervisningssituationerna.

Min reflektion som erfaren lärare, VFU-lärare och mentor är att det knappast kan finnas något annat yrke som utförs med den typen av förutsättningar. Finns det någon annan yrkesgrupp som på samma sätt måste söka sig fram på olika arenor för att klara sin yrkesroll som ny lärare? Trots lång akademisk utbildning saknas viktiga delar av yrkeskunskapen och den relativt korta VFU:n hinner inte ge lärarstudenterna tillräcklig kunskap. Kanske är det därför som sociala medier och lärarsajter översvämmas av goda råd, undervisningstips, förslag på böcker för eleverna osv. Kanske det också är därför så många icke kvalitetssäkrade idéer dyker upp och försvinner.

Vi har i så många år pratat om lärarprofessionalism men det jag beskriver är väl inte professionalitet? Vi har länge drivit det fackliga kravet att nya lärare ska få ordentlig introduktion och erfarna mentorer. Trots avtals- och intentionsskrivningar blir det inte särskilt mycket verkstad. Jag tror att om vi lyckas få till stånd kommunala (så länge skolan är kommunal) utvecklingsorganisationer med forskningsanknytning, introduktionsår och mentorskap skulle möjligheterna bli så mycket bättre, både för skolan och för nya lärare. Forskning och beprövad erfarenhet skulle få en naturlig plats i det gemensamma samtalet mellan nya och mer erfarna lärare, förhoppningsvis med deltagande av lärarutbildningen. Nya lärare skulle stärkas i sin yrkesroll och elevernas utbildning skulle gynnas.

Intervju med:

NAMN: Magnus Ekwall
GÖR: Enhetschef Kulturskolan Malmö
AKTUELL MED: har fått Lärarstiftelsens Alice Tegnérstipendium på 20 000 kr

Magnus bästa tips:
  • Ha lagom ambitionsnivå när det gäller val av låtar, rörelser och logistik. Ställ krav att alla ska kunna göra sitt bästa.
  • Börja i mindre skala och låt ”Tvåornas kör” växa och utvecklas över tid.
  • Ha roligt! Det är roligt att sjunga och mötas. Det tycker både vuxna och barn.
  • Känna igen klassiska svenska sånger, visor och ramsor.
  • Lyssna på körens egna youtube-kanal