Svensk Läraretidnings förlags revolutionerande koncept

Det första svenska bokförlag som huvudsakligen satsade på barn- och ungdomslitteratur.

Svensk läraretidnings förlag startade 1896 som det första svenska bokförlaget att satsa huvudsakligen på en utgivning för barn och ungdom. Deras största projekt, Barnbiblioteket Saga-utgivningen, var en storslagen satsning som pågick mer än ett halvt sekel. En viktig drivkraft bakom förlaget var en önskan om att motverka ”Nick Carter-litteraturen” och annan litteratur som ansågs skadlig som kunde dra till sig de unga läsarna. En annan drivkraft var att ge tillgång till god litteratur för alla barn, även de som hade sämre ekonomiska förhållanden. Utgivningen koncentrerade sig på folksagor, som var kulturellt allmängods och därmed kunde tilltala alla slags barn, översatta klassiker samt mera vardagliga skolberättelser med hög igenkännhetsfaktor. Enligt den samtida kritikern Eva von Zweigbergk var förlaget direkt delaktigt i att skapa ett överflöd på marknaden för just barnlitteratur.

Engagerade folkskollärare
Det revolutionerande konceptet låg i att det var folkskollärare som engagerades både som medarbetare i förlaget och som förlagets distributörer och mellanhänder i övrigt. Lärare och skolbibliotekarier var också tydliga målgrupper för förlagets marknadsföring av böckerna i reklamtexter och paketering via omslag och annat. Detta att så tydligt involvera lärare och skola i förlagens verksamhet är mindre vanligt på dagens bokmarknad, även om det förekommer.
Idag finns läromedelsförlag som Gleerups, Liber och Studentlitteratur, som engagerar lärare som författare. Att dessa skulle satsa på en utgivning av skönlitteratur för barn i den omfattningen som Barnbiblioteket Saga var är emellertid svårt att se framför sig. Framför allt ställs förlagen idag inför frågan varför de ska ge sig in på en marknad där andra redan har en tongivande position. Läromedelsförlagens fördelar idag ligger sannolikt i att de har en egen nisch som de kommersiella förlagen för vanlig skön- och facklitteratur inte konkurrerar med. För Svensk läraretidnings förlag fanns gynnsammare förutsättningar genom att det då inte fanns så många andra förlag som specialiserade sig på barnlitteratur.

Lärarkårens potential
Hur som helst kan man fundera över förlagets succékoncept att engagera lärare i alla led och om det inte finns en outnyttjad potential i vad dagens lärarkår kan användas till av de som sysslar med utgivning av barn- och ungdomslitteratur och läsfrämjande frågor. Skolan engageras idag också ständigt i läsfrämjande sammanhang och agerar inte sällan direkt initiativtagare, men det finns också fler möjligheter för förlagen att arbeta direkt mot och med lärarkåren som både målgrupp för en utgivning och som direkta medarbetare. Det demokratiperspektiv som Svensk läraretidnings förlag stod för vid förra sekelskiftet är lika hållbart idag. Alla svenska barn går i skolan och möter språk och litteratur där, oavsett om de gör det hemma eller ej. Lärarnas engagemang kan i bästa fall komplettera ett bristande engagemang för bokläsning hemifrån och i detta ligger det inte enbart en ideologisk, utan även en kommersiell potential för bokförlagen.