Vinglig sköldpadda ledde raka vägen till skattkammaren

Efter fyra sköna semesterveckor (och en fantastisk bonusvecka på skrivarkurs på Biskops Arnö i Mälaren) kommer jag tillbaka utvilad till fritidspedagogjobbet i Kristianstad. Solen skiner. Det är ungefär veckan innan sommarlovet tar slut. Vi har väldigt få barn på Antonskolans sommarfritids. Sitta av tiden? Absolut inte. Jag och mina kollegor gör det lilla extra. Barnen är värda det.

Dagens lilla barngrupp utgör ett enda lag som ska tävla tillsammans. De flesta är nya på det här. Man kan känna av förväntningarna i luften. Jag förklarar premisserna: Antingen lyckas de tillsammans eller inte alls. Alla kommer få en del av den hemliga skatten. Om de kommer in i skattkammaren det vill säga.

Cellerna är egentligen vanliga klassrum. Men utmaningarna inuti dem är oväntade. I ett rum ska barnen lösa ett klurigt tangrampussel på tid. I ett annat gäller det att plocka sjukt många kinderägg med en gripklo. I en tredje cell ska en utvald elev transportera sig till ledtråden på en mycket vinglig sköldpadda. Engagemanget är stort. Eleverna hejar på varandra och plockar ledtråd efter ledtråd.

Personaltätheten är skyhög och vi tillåts vara närvarande i stunden. Jag axlar den övertaggade Gunde-rollen som coachar laget och beskriver vilka egenskaper som behövs i respektive cell. Min timglaskompetenta kollega Anna har en aura som påminner om Agnetas. Min arbetskamrat Mattias, som utropas till “nyckeldvärg”, höjer stämningen ytterligare genom att spela upp spännande Fångarna på fortet-musik på mobilen.

Ledtrådsjakten är över och utdelningen är god. Teamet samlas runt de nyöppnade ledtrådarna och gnuggar geniknölarna. Till sist knäcker ett stolt barn nyckelordet. De ska få komma in iskattkammaren, tjoho! I det här fallet Antonskolans läskiga gamla källare. En kittel med glänsande kristaller väntar på dem i en vrå med riktig spindelväv. Ett mycket uppskattat finalnummer.

Sommarfritids är som bäst när man hinner leka länge och leka klart. Utan onödiga avbrott eller förflyttningar. Om det så handlar om pedagogstyrda aktiviteter som Fångarna på fortet eller den fria, fantasifulla leken. Det borde vi ta med oss in i höstens verksamhet. Fritidshemmet är en oas av möjligheter. Det gäller att fånga dem.