Krönikor

EN UTMANING står glasklar framför oss - de icke-läsande pojkarna. För skillnaderna handlar också om kön och socioekonomi. Utan kunskap är man ett lätt rov för många som vill påverka.

FOLKSKOLLÄRARNA stod bakom en av Sveriges största lässatsningar genom tiderna, Barnbiblioteket Saga. De små röda böckerna spreds runt om i Sverige och blev verkliga kioskvältare, sålda i jätteupplagor.

KRITIKEN MOT KVALITETEN i skolan och läroböckerna i Sverige var stenhård redan under 1800-talet. Rena nationalolyckorna, röt Ellen Key. De är ju inte alls skrivna för barn, ropade folkskollärarna. Obegripliga och urtråkiga böcker var det hårda betyget också i resten av Norden.

JA, MYCKET HAR HÄNT på vägen som påverkat. Skolpeng, konkurrerens om elever och ekonomiska kriser är några exempel. Och 1990-talets fria skolval.

SVERIGE BLEV ETT LÄSANDE FOLK som klarade industrialiseringen och urbaniseringen bättre än andra länder tack vare sina satsningar på utbildning. När grundskolan infördes 1962 fick vi för första gången EN gemensam skola för ALLA barn.

DEN GAMLA GODA TIDEN? Lärarstiftelsen har ett arv att vara stolta över. Många är folkskollärarna och lärarinnorna i min släkt, särskilt på min fars sida. De nöjde sig inte med att bara undervisa utan byggde rent bokstavligt upp Mellby skola och snickrade till och med skolbänkarna.

ENS RÖTTER ÄR SJÄLVA GRUNDEN och de går djupt. Det som växer, ges bördig jord och näring får ovärderligt bränsle på vägen. Att vattna och göda i det lilla barnets värld ger utdelning hela livet. I mina tidigaste minnen dyker alltid berättelserna, sagorna och sångerna upp. Ur dem växte lusten att läsa, rim och ramsor, poesin och det egna skrivandet.