NU FINNS WEBBEN lararnashistoria.se i en ny uppdaterad version. Det är ett arkiv, en faktasamling, om lärarnas historia. Webbplatsen har kompletterats, strukturerats och paketerats om i en helt ny design. Bakom sajten står Lärarstiftelsen med samarbetspartners.
”VI VUXNA MÅSTE VISA större nyfikenhet på vad barn läser, inte bara uppmana dem att läsa”. Det var en av slutsatserna som kom fram när representanter för lärarkåren, läsrörelse och politik samlades för att tillsammans diskutera en av vår tids stora utmaningar: varför unga inte gillar att läsa. Under seminariet presenterades också rapporten Ett läsvänligt land, om utmaningarna kring ungas läsning i Sverige.
FÖR NÅGRA VECKOR SEDAN sedan kom utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” (SOU 2021:3) som bland annat föreslår bemannade skolbibliotek och/eller samarbetsavtal med annan skola eller folkbibliotek.
KANSKE VAR DET SÅ ATT småskolans och folkskolans barn behövde lärare som kunde lite av varje. Den stora majoriteten av barnen skulle inte gå mer än sex år i skolan, oavsett begåvning och vilja till fortsatta studier. Studerar man den tidens läroböcker noterar man att lärandet var mycket översiktligt. Att lära barnen att läsa, skriva och räkna tog stor del av lärotiden, kristendomskunskapen skulle ha sin tid och att på den återstående tiden fördjupa sig i övriga ämnen var inte möjligt.
UNDER DET TIDIGA 1900-talet växte passionen för vintersport sig stark i den svenska folksjälen. Det skulle åkas skidor på både längden och utför, kroppar skulle röra på sig, frisk luft skulle inandas och kinder skulle få rosor på sig.
HÄR OM VECKAN fick jag ett mail från mina barns skola där skolledningen satte ner foten: snöbollskrig är inte tillåtet under skoltid. Samma regler råder förstås på skolor runt om i landet. Annat kunde det vara på 1800-talet och en stor del av 1900-talet.
PÅ 1800-TALET fanns inga bävernylonoveraller, inga fleecefodrade regnkläder, inga goretex-impregnerade boots, och vattenpelare var inte uppfunnet. Barn fanns det ju däremot gott av, och snö också.
SNÖ OCH KYLA. Det var inte bara elever som kunde ha långa skolvägar i snö och kyla och i undermåliga skor. Även lärarna fick kämpa på. Om Vägen till skolan.
DET HÄR ÄR Maria Rönns sista inlägg på Lärarstiftelsens blogg, för den här gången. Om lärarstolthet, tvivel och det speciella med läraryrket.
MARIA RÖNN, styrelseledamot i stiftelsen och vice ordf i Lärarförbundet frågar sig vad skulle Fridtjuv Berg ha sagt om dagens skola. Idag ser vi det som en självklarhet att skolan ska ge alla barn och elever samma möjligheter oavsett social bakgrund. Samtidigt ser vi hur likvärdigheten minskar i mätning efter mätning.
