Projekt & insatser
Vi sammanfattar våra insatser för utbildningshistorien, från nu till då.
UTVECKLING | UTBILDNINGSHISTORIA
Vi skriver nutidshistoria
Vi skriver nutidshistoria genom att skapa en särskild sektion för utbildningshistoria på webbplatsen. Här kan du kan ta del av berättelser från förr och få en inblick i den svenska skolans historia och hur den har påverkat dagens utbildningssystem. Du hittar också ”Historielådan” här, en interaktiv tjänst där du själv kan ställa en historisk skolfråga och få svar inom tre dagar. Till vår hjälp har vi historikerna Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson som svarar och delar med sig av sin kunskap. På det här sättet hoppas vi kunna göra historien mer levande och relevant för dagens och framtidens lärande.
Historiker berättar
Historielådan
UTSTÄLLNING | EN SAGOLIK SKOLA
En sagolik utställning hittar hem
När folkskolan fyllde 175 år gjorde vi en utställning om skolans utveckling som vi kallade för ”En sagolik skola”. Utställningen åkte landet runt på olika museer under 2017–2019 och sågs av 250 000 besökare. I maj 2023 flyttade utställningen permanent till Selma Lagerlöfs Mårbacka utanför Sunne i Värmland – åk dit och se den.
Läs mer om utställningen
Virtuell vandring genom utställningen i 360 grader
Utställningen flyttar till Mårbacka
SAMARBETE | BARNBOKSINSTITUTET
Ett sagolikt samarbets- och forskningsprojekt
Vi samarbetar med Barnboksinstitutet om Sagabiblioteket, ett bibliotek för barn som stiftelsens föregångare Amanda och Emil Hammarlund startade för över hundra år sedan. Barnboksinsitutet driver ett forskningsprojekt som kallas ”Barnbiblioteket Sagas arkiv. Kartläggning och visualisering av en svensk barnboksserie (1899–1970)” med tolv forskare. I projeket undersöks betydelsen av Sagabiblioteket, en av Sveriges största läsfrämjande satsningarna någonsin.
Barnboksinstutets chef Åsa Warnqvist berättar mer i vår blogg
Vi finansierar en bok om Sagabibliotekets grundare Amanda Hammarlund
WEBB | LÄRARNAS HISTORIA
Alla tiders lärare samlat på en webb
Tillsammans med Sveriges Lärare står vi bakom webben ”Lärarnas historia”. Det är ett samarbete med TAM-Arkiv, som bevarar de fackliga organisationernas arkiv. Med hjälp av arkivkällor, texter och översikter är syftet berätta lärarnas historia i Sverige från 1800-talet till idag. Vi lyfter fram lärarnas roll och betydelse. Vi beskriver hur lärarna har påverkat sitt arbete och sina villkor genom åren och hur skolans utveckling genom de fackliga organisationerna har sett ut.
Besök webben Lärarnas historia
UTFLYKTSMÅL | LUNDABERGET I VEKERUM
Stencoolt historiskt utflyktsmål
En augustikväll 1838 bildades Sveriges första folkskollärarförening i Blekinge, högt upp på Lundaberget i Vekerum. Idag är det en historisk plats. De fem stora stenar i en formation symboliserar de fem folksskollärarna som bildade den första fackliga organisationen för lärarkåren – starten för lärarnas enande. Genom åren har organisationen utvecklats och förändrats till det som idag är Sveriges Lärare och Lärarstiftelsen.
Du kan besöka Lundberget i Vekerum
PROJEKT & BOK | SKOLAN I BILD
Dagens skola i bilder
Hur såg skolan ut läsåret 2019–2020? Tillsammans med dåvarande Lärarförbundet bjöd vi in Sveriges elever för att illustrera sina bilder av skolan. Sedan samlade vi ihop alla bidragen till en bok. Det blev en fantasifull samling med teckningar och foton, funderingar och reflektioner. I samband med projektet arrangerade vi flera evenemang och workshops.
Läs mer och köp boken
Läs mer om projektet
En historisk tillbakablick
OM VI SNEGLAR BAKÅT på vår föregångare, Sveriges allmänna folkskollärarförening, så bedrev de ett aktivt utvecklingsarbete med både bokutgivning och politiskt påverkansarbete. Här är några historiska exempel.
ELDSJÄLARNA HAMMARLUND, Amanda och Emil, startade Sagabiblioteket och utgivningen av barntidningen Jultomten. Tidningen gavs ut av Svensk läraretidnings förlag 1891–1935 och såldes via folkskollärarna. De fick tre öre per sålt exemplar men fick också ta del av förlagets vinst i form stipendier och kurser. Syftet med Jultomten var att ge barnen god läsning och bra illustrationer för att väcka deras fantasi och inspirera till vidare läsande.
Köp nyutgåvor av Jultomten
Illustrationerna blev med åren konst, läs mer om vår konstsamling
SAGABIBLIOTEKET var en av Sveriges största lässatsningar för barn och gavs ut av Svensk läraretidnings förlag 1899–1954. Sammanlagt gavs flera hundra titlar ut: sagor, historiska berättelser, äventyrsböcker och teaterpjäser. Redaktörsparet Hammarlund jobbade med mycket med innehållet och illustrationerna. I utgivningarna finns illustrationer av både Carl Larsson, Elsa Beskow, Jenny Nyström, Nils Kreuger och John Bauer.
Köp en nyutgåva Sagas sagor
Illustrationerna blev med åren konst, läs mer om vår konstsamling
ALFRED DALIN (1855–1919) var folkskollärare och aktiv i Sveriges allmänna folkskollärarförening. Han var också medarbetare i den lärarfackliga tidskriften ”Svensk Läraretidning” och en av initiativtagarna till projektet ”Läseböcker för Sveriges barndomsskolor” och medverkade till flera pedagogiska läroböcker. Huskvarna Samrealskola, som kom till på hans initiativ, var den första skolan där pojkar och flickor blandades. Dalin var också den som kom på den briljanta idén att involvera Selma Lagerlöf i projektet som blev ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.
SELMA LAGERLÖF (1858–1940) och hennes Nils Holgersson betydde mycket för geografiundervisningen i skolan när den kom ut 1906–1907. Lagerlöf var själv utbildad lärare och jobbade några år i skolan, men slutade när hon slog igenom som internationell författare. Hon var den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur 1909. Selma Lagerlöf och hennes verk påverkar oss även idag. På bokmässan 2022 arrangerade Läsrörelsen ett seminarium om Selma Lagerlöf, där också Eva-Lis Sirén från Lärarstiftelsen deltog.
Se seminariet: Samtiden – Selma Lagerlöf – tidlöst aktuell
FRIDTJUV BERG (1851–1916) har kallats ”den svenska grundskolans fader”. Han var folkskollärare, sekreterare och ordförande i SAF, läromedelsförfattare och ecklesiastikminister. Det var också han som tog han initiativet till en förbättrad folkskollärarutbildning och en ny läroplan för folkskolan. Hans tankar om en sammanhållen skola utgör grunden för dagens gemensamma grundskolan.
Fridtjuv Berg är känd för skriften ”Folkskolan som bottenskola” från 1883. Läs och köp en nyutgåva
Joakim Landahl har skrivit en biografi om Fridtjuv Berg