Projekt & insatser
Vi sammanfattar våra insatser för utbildningshistorien, från nu till då.
UTVECKLING | UTBILDNINGSHISTORIA
Vi skriver nutidshistoria
Vi skriver nutidshistoria genom att skapa en särskild sektion för utbildningshistoria på webbplatsen. Här kan du kan ta del av berättelser från förr och få en inblick i den svenska skolans historia och hur den har påverkat dagens utbildningssystem. Du hittar också ”Historielådan” här, en interaktiv tjänst där du själv kan ställa en historisk skolfråga och få svar inom tre dagar. Till vår hjälp har vi historikerna Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson som svarar och delar med sig av sin kunskap. På det här sättet hoppas vi kunna göra historien mer levande och relevant för dagens och framtidens lärande.
Historiker berättar
Historielådan
UTSTÄLLNING | EN SAGOLIK SKOLA
En sagolik utställning hittar hem
När folkskolan fyllde 175 år gjorde vi en utställning om skolans utveckling som vi kallade för ”En sagolik skola”. Utställningen åkte landet runt på olika museer under 2017–2019 och sågs av 250 000 besökare. I maj 2023 flyttade utställningen permanent till Selma Lagerlöfs Mårbacka utanför Sunne i Värmland – åk dit och se den.
Läs mer om utställningen
Virtuell vandring genom utställningen i 360 grader
Utställningen flyttar till Mårbacka

När folkskolan fyllde 175 år åkte vi Sverige runt med utställningen En sagolik skola och besökte åtta museer.

Mer än 250 000 besökte utställningen som sammanfattade den svenska skolans utveckling från 1800-talet fram tills idag.

Fridtjuv Berg (1851–1916), folkskollärare från Finspång, och folkskolans förgrundsfigur. Eva-Lis Sirén, Lärarstiftelsens förgrundsfigur och ordförande.

Flera förgrundsgestalter för folkskolan träffades på utställningen. Och många sagor berättades.

Invigning i Kalmar. Tina Lindström som Anna Maria Roos, Örjan Molander som Fridtjuv Berg och vice ordförande Ann-Charlotte Eriksson som sig själv.

Till utställningen producerades ett 28-sidigt utställningsmagasin, som fortfarande finns att köpa i vår webbutik.

Ett klassrum från 1920-talet. Du kan även se och vandra igenom utställningen virtuellt.

I smurfarnas klassrum. Utställningen var också kryddad med andra nostalgiska och tidstypiska prylar.

Seminarier och studiecirklar anordnades, liksom den här paneldebatten med partiledare Anna Kinberg Batra (M) och skolminister Anna Ekström (S).

Här fick också eleverna uppleva hur en skoldag var år 1919 som också kan ses på film.

Teaterföreställningar, historieresor och studiebesök för skolklasser arrangerades. På Jamtli i Östersund kunde man delta i ett husförhör från förr.

En sagolik skola fick också en egen webb med kompletterande fakta, fördjupning, sagor och quiz.

Flera filmer producerades lokalt, där elever och lärare tyckte till om skolan nu och i framtiden. Filmerna visades på utställningen på respektive ort.

Gamla sagor blev som nya i samlingen Sagas sagor, sammanlagt nio illustrerade berättelser. Finns att köpa i webbutiken.

Efter en lång turné flyttar utställningen permanent till Selma Lagerlöfs Mårbacka. Vi ses där!
SAMARBETE | BARNBOKSINSTITUTET
Ett sagolikt samarbets- och forskningsprojekt
Vi samarbetar med Barnboksinstitutet om Sagabiblioteket, ett bibliotek för barn som stiftelsens föregångare Amanda och Emil Hammarlund startade för över hundra år sedan. Barnboksinsitutet driver ett forskningsprojekt som kallas ”Barnbiblioteket Sagas arkiv. Kartläggning och visualisering av en svensk barnboksserie (1899–1970)” med tolv forskare. I projeket undersöks betydelsen av Sagabiblioteket, en av Sveriges största läsfrämjande satsningarna någonsin.
Barnboksinstutets chef Åsa Warnqvist berättar mer i vår blogg
Vi finansierar en bok om Sagabibliotekets grundare Amanda Hammarlund
WEBB | LÄRARNAS HISTORIA
Alla tiders lärare samlat på en webb
Tillsammans med Sveriges Lärare står vi bakom webben ”Lärarnas historia”. Det är ett samarbete med TAM-Arkiv, som bevarar de fackliga organisationernas arkiv. Med hjälp av arkivkällor, texter och översikter är syftet berätta lärarnas historia i Sverige från 1800-talet till idag. Vi lyfter fram lärarnas roll och betydelse. Vi beskriver hur lärarna har påverkat sitt arbete och sina villkor genom åren och hur skolans utveckling genom de fackliga organisationerna har sett ut.
Besök webben Lärarnas historia
UTFLYKTSMÅL | LUNDABERGET I VEKERUM
Stencoolt historiskt utflyktsmål
En augustikväll 1838 bildades Sveriges första folkskollärarförening i Blekinge, högt upp på Lundaberget i Vekerum. Idag är det en historisk plats. De fem stora stenar i en formation symboliserar de fem folksskollärarna som bildade den första fackliga organisationen för lärarkåren – starten för lärarnas enande. Genom åren har organisationen utvecklats och förändrats till det som idag är Sveriges Lärare och Lärarstiftelsen.
Du kan besöka Lundberget i Vekerum
PROJEKT & BOK | SKOLAN I BILD
Dagens skola i bilder
Hur såg skolan ut läsåret 2019–2020? Tillsammans med dåvarande Lärarförbundet bjöd vi in Sveriges elever för att illustrera sina bilder av skolan. Sedan samlade vi ihop alla bidragen till en bok. Det blev en fantasifull samling med teckningar och foton, funderingar och reflektioner. I samband med projektet arrangerade vi flera evenemang och workshops.
Läs mer och köp boken
Läs mer om projektet

Om hur man gör en bildantologi om dagens skola? Läsåret 2019–2020 gjorde vi så här.

Vi bjöd in hela Sveriges skolor att teckna sin bild av skolan, både lärare och elever. Hur ser det ut i skolan egentligen, ni som är där varje dag?

På bokmässan bjöd vi in till workshop med magister Max Entin som inspiratör.

Och som det målades i montern. Lärare, elever, och politiker – alla tecknade sina bilder av skolan.

Många intressanta möten och diskussioner. Här Lärarstiftelsens ordförande Eva-Lis Sirén, Johan Sköld och Camilla Askebäck Diaz.

Teckningar, foton och kollage samlades in från ett femtiotal skolor. Alla bidrag skulle få plats i boken.

Workshop för förskoleelever på Förskola21. De bidrog också med sina bilder om skolan och sina förväntningar på den.

Klar! En fantasifull samling med teckningar och foton, funderingar och reflektioner på 350 sidor. Finns att köpa i vår webbutik.
En historisk tillbakablick
OM VI SNEGLAR BAKÅT på vår föregångare, Sveriges allmänna folkskollärarförening, så bedrev de ett aktivt utvecklingsarbete med både bokutgivning och politiskt påverkansarbete. Här är några historiska exempel.

ELDSJÄLARNA HAMMARLUND, Amanda och Emil, startade Sagabiblioteket och utgivningen av barntidningen Jultomten. Tidningen gavs ut av Svensk läraretidnings förlag 1891–1935 och såldes via folkskollärarna. De fick tre öre per sålt exemplar men fick också ta del av förlagets vinst i form stipendier och kurser. Syftet med Jultomten var att ge barnen god läsning och bra illustrationer för att väcka deras fantasi och inspirera till vidare läsande.
Köp nyutgåvor av Jultomten
Illustrationerna blev med åren konst, läs mer om vår konstsamling
SAGABIBLIOTEKET var en av Sveriges största lässatsningar för barn och gavs ut av Svensk läraretidnings förlag 1899–1954. Sammanlagt gavs flera hundra titlar ut: sagor, historiska berättelser, äventyrsböcker och teaterpjäser. Redaktörsparet Hammarlund jobbade med mycket med innehållet och illustrationerna. I utgivningarna finns illustrationer av både Carl Larsson, Elsa Beskow, Jenny Nyström, Nils Kreuger och John Bauer.
Köp en nyutgåva Sagas sagor
Illustrationerna blev med åren konst, läs mer om vår konstsamling
ALFRED DALIN (1855–1919) var folkskollärare och aktiv i Sveriges allmänna folkskollärarförening. Han var också medarbetare i den lärarfackliga tidskriften ”Svensk Läraretidning” och en av initiativtagarna till projektet ”Läseböcker för Sveriges barndomsskolor” och medverkade till flera pedagogiska läroböcker. Huskvarna Samrealskola, som kom till på hans initiativ, var den första skolan där pojkar och flickor blandades. Dalin var också den som kom på den briljanta idén att involvera Selma Lagerlöf i projektet som blev ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.
SELMA LAGERLÖF (1858–1940) och hennes Nils Holgersson betydde mycket för geografiundervisningen i skolan när den kom ut 1906–1907. Lagerlöf var själv utbildad lärare och jobbade några år i skolan, men slutade när hon slog igenom som internationell författare. Hon var den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur 1909. Selma Lagerlöf och hennes verk påverkar oss även idag. På bokmässan 2022 arrangerade Läsrörelsen ett seminarium om Selma Lagerlöf, där också Eva-Lis Sirén från Lärarstiftelsen deltog.
Se seminariet: Samtiden – Selma Lagerlöf – tidlöst aktuell
FRIDTJUV BERG (1851–1916) har kallats ”den svenska grundskolans fader”. Han var folkskollärare, sekreterare och ordförande i SAF, läromedelsförfattare och ecklesiastikminister. Det var också han som tog han initiativet till en förbättrad folkskollärarutbildning och en ny läroplan för folkskolan. Hans tankar om en sammanhållen skola utgör grunden för dagens gemensamma grundskolan.
Fridtjuv Berg är känd för skriften ”Folkskolan som bottenskola” från 1883. Läs och köp en nyutgåva
Joakim Landahl har skrivit en biografi om Fridtjuv Berg