Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Att leka sig fram till kunskap i förskolan
Att leka sig fram till kunskap i förskolan
Avsnitt 29, 2025
HUR KAN FÖRSKOLEBARNS FÖRSTÅELSE för symboler stärkas genom att leka affär? Om det berättar professor Ingrid Pramling Samuelsson och lektor Maria Magnusson i detta avsnitt av Lärare & Forskning. Denna så kallade lekresponsiva undervisning, där förskolläraren integrerar det fantasifulla med fakta så att lek och undervisning vävs samman, kan bidra till att stötta barns symbolförståelse. Att laborera och utforska skriften inom lekens ram under förskoleåren kan vara både utmanande och stöttande, och ge barnen ”en startsträcka” för att senare utveckla förmågan att kunna läsa och skriva, menar de.
I ETT PRAKTIKNÄRA forskningsprojekt undersöktes bland annat hur barns förståelse för symboler kan stärkas med att låta symboler och text fylla en funktion i leken – som att barn när de leker uppmuntras identifiera logotyper och varumärken som de känner igen från exempelvis syltburkar på matbordet hemma. Leken kan leda till att eleverna kan sortera livsmedlen i lekens affär eller själva skriva innehåll på burkarna. Tack vare att läraren deltar i leken kan den bli lärande för barnen, visar studien som också lyfter fram en kombination av ämneskunskap och förmåga att kommunicera som avgörande.
INGRID PRAMLING SAMUELSSON, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Maria Magnusson, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och tidigare förskollärare är gäster i det här avsnittet och har forskat om hur lekresponsiv undervisning är uppbyggd, vilka roller läraren har och hur ämneskunskap och kommunikativ förmåga samspelar.
Ingrid och Maria redovisar studien, som ingår i ett större projekt om lekbaserad undervisning, även i artikeln ”Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär” som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Forskul, nr 1, volym 7, 2019.
INTERVJUN UTGÅR från artikeln: Magnusson, M. & Pramling Samuelsson, I. (2019). Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär. Forskning om undervisning och lärande, 7(1), 23–43.
Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Maria Magnusson lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och tidigare förskollärare.
Flera poddavsnitt
Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Avsnitt 10, 2023
OM PLATSVÄRDE: SÅ KAN ELEVER FÖRSTÅ BETYDELSEN AV EN SIFFRAS PLACERING I ETT TAL. Henrik Hansson, licenciat i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping , berättar om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde.
Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Avsnitt 9, 2023
KAN EN DRAMATISERING OM VEM SOM SKA FÅ NÅGRA ÖVERBLIVNA ÄPPLEN skapa förutsättningar för diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Om detta pratar Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, båda lektorer i didaktik.
Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskap
Avsnitt 8, 2023
TEATER PÅ GYMNASIET – ATT HITTA ETT SPRÅK FÖR KROPPENS KUNSKAP. Lektor Pernilla Ahlstrand om hur lärare i skolämnet teater kan sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet?
Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?
Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVER FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning: 92 gymnasieelever läser Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad”. Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.
Hur hjälper vi eleverna att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
Avsnitt 6, 2023
UNDERSÖKNINGSBARA FRÅGOR. Sebastian Björnhammar och Maria Andrée berättar om om hur man som lärare kan hjälpa elever att formulera undersökningsbara frågeställningar.
Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och kön
Avsnitt 5, 2023
NORMKRITIK OCH NATURVETENSKAP. Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson berättar om
hur normer om sexualitet och kön befästs in sex- och samlevnadsundervisningen.
Kausalanalys i klassrummet – hur förklarar man en komplex samhällsfråga?
Avsnitt 4, 2023
KAUSALANALYS I KLASSRUMMET. Ann-Sofie Jägerskog och Bodil Kåks berättar om vad det innebär att analysera en samhällsfråga i samhällskunskap, en viktig del av kritiskt tänkande, och vad elever behöver erfara i undervisningen för att utveckla en mer kvalificerad analysförmåga.
Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltal
Avsnitt 3, 2023
BEGRIPLIGT OM DECIMALER. Anna Stridfält och Marie Björk berättar om hur de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal.
Hur lär man eleverna att läsa mellan raderna?
Avsnitt 2, 2023
LÄSFÖRSTÅELSE FÖR MELLANSTADIET. Cecilia Rosenbaum och Anette Svensson pratar om sin studie om hur lär man eleverna inferensläsning.
Varför är det så svårt för elever att beskriva växthuseffekten?
Avsnitt 1, 2023
FRÅN MISSFÖRSTÅND TILL KLARHET. Maria Sundler och Per Anderhag berättar om hur man enklare lär eleverna att förstå växthuseffekten.
