Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Social hållbarhet främjas när elevernas egna röster och ord får ta plats
Social hållbarhet främjas när elevernas egna röster och ord får ta plats
Avsnitt 30, 2025
ATT GE ELEVER UTRYMME att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden.
STUDIEN BYGGER PÅ INTERVJUER och observationer av undervisningen som leddes av klasslärare, en poesipedagog och musiklärare på en lågstadieskola belägen i ett mångkulturellt och flerspråkigt område i Göteborgsområdet. Tillsammans med en symfoniorkester och elever från flera andra skolor – i olika åldrar – framförde lågstadie-eleverna sina dikter vid flera tillfällen och bland annat på Konserthusets största scen.
”ALLA UTMANADES SPRÅKLIGT genom att skriva poesi och utforska poesi”, berättar Katharina Dahlbäck, tidigare universitetslektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, i det här avsnittet. ”Det är så tillåtande. Du kan få skriva roligt, tokigt, skojigt, djupt och svårt. Du kan skriva på så många sätt”, säger Katharina som menar att projektet är ett exempel på hur olika former av inkludering – didaktisk, social och rumslig – är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle.
INTERVJUN UTGÅR från en artikel Katharina Dahlbäck skrev tillsammans med Catarina Schmidt, docent i pedagogik vid högskolan i Jönköping, ”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt. Forskning om undervisning och lärande, 9 (3), 89–114.
Katharina Dahlbäck, tidigare universitetslektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.
Flera poddavsnitt
Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll
Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.
Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Avsnitt 10, 2023
OM PLATSVÄRDE: SÅ KAN ELEVER FÖRSTÅ BETYDELSEN AV EN SIFFRAS PLACERING I ETT TAL. Henrik Hansson, licenciat i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping , berättar om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde.
Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Avsnitt 9, 2023
KAN EN DRAMATISERING OM VEM SOM SKA FÅ NÅGRA ÖVERBLIVNA ÄPPLEN skapa förutsättningar för diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Om detta pratar Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, båda lektorer i didaktik.
Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskap
Avsnitt 8, 2023
TEATER PÅ GYMNASIET – ATT HITTA ETT SPRÅK FÖR KROPPENS KUNSKAP. Lektor Pernilla Ahlstrand om hur lärare i skolämnet teater kan sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet?
Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?
Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVER FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning: 92 gymnasieelever läser Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad”. Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.
Hur hjälper vi eleverna att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
Avsnitt 6, 2023
UNDERSÖKNINGSBARA FRÅGOR. Sebastian Björnhammar och Maria Andrée berättar om om hur man som lärare kan hjälpa elever att formulera undersökningsbara frågeställningar.
Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och kön
Avsnitt 5, 2023
NORMKRITIK OCH NATURVETENSKAP. Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson berättar om
hur normer om sexualitet och kön befästs in sex- och samlevnadsundervisningen.
Kausalanalys i klassrummet – hur förklarar man en komplex samhällsfråga?
Avsnitt 4, 2023
KAUSALANALYS I KLASSRUMMET. Ann-Sofie Jägerskog och Bodil Kåks berättar om vad det innebär att analysera en samhällsfråga i samhällskunskap, en viktig del av kritiskt tänkande, och vad elever behöver erfara i undervisningen för att utveckla en mer kvalificerad analysförmåga.
Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltal
Avsnitt 3, 2023
BEGRIPLIGT OM DECIMALER. Anna Stridfält och Marie Björk berättar om hur de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal.
Hur lär man eleverna att läsa mellan raderna?
Avsnitt 2, 2023
LÄSFÖRSTÅELSE FÖR MELLANSTADIET. Cecilia Rosenbaum och Anette Svensson pratar om sin studie om hur lär man eleverna inferensläsning.
