Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Skapa kulturella uttryck i slöjden
Skapa kulturella uttryck i slöjden
Avsnitt 32, 2025
HUR KAN ELEVER lära sig skapa en viss kulturs uttryck när de ska tillverka ett föremål i slöjden? Hur balanserar man elevens uppfattning om vad som är ”fint” med slöjdens estetiska och hantverksmässiga krav? Och måste traditionellt samiska material användas när man skapar något ”samiskt” eller går det bra med plast? Det är några frågor som får svar i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.
I LÄROPLANERNA FRAMGÅR det tydligt att elever ska arbeta med att skapa estetiska och kulturella uttryck i slöjdundervisningen, men traditionen för en sådan undervisning i svenska skolor är begränsad jämfört med för hantverkskunnande som att sticka, väva och slipa. Forskaren Jenny Frohagen, doktorand och adjunkt på Konstfack, har tillsammans med textilslöjdlärare Janice Wemmenhag och trä- och metallslöjdläraren Andreas Broman i en studie undersökt hur symboler och symboliska uttryck i slöjdföremål kan beskrivas som ett specifikt kunnande som eleverna ska utveckla. Med en så kallad learning study, där lektioner planeras, genomförs, analyseras och sedan utvecklas i flera cykler, hittade man ett lektionsinnehåll som ledde till att de flesta elever efter lektionen kunde tillverka ett föremål med ett förutbestämt kulturellt uttryck – i det här fallet ett samiskt smycke till en nyckelring. Efter en lektion med ett visst innehåll kunde eleverna även resonera om vad som utmärker ett specifikt kulturellt uttryck.
JENNY FROHAGEN OCH JANICE WEMMENHAG är gäster i det här avsnittet och studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter ”Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål?” och publicerades i Forskul, nr 10, 2013.
Jenny Frohagen är doktorand och adjunkt i slöjdpedagogik vid Konstfack samt legitimerad slöjdlärare i trä- och metall för grundskolan. Janice Wemmenhag är textilslöjdlärare.
Flera poddavsnitt
Lärarnas unika ämneskunnande: därför behövs mer forskning
Avsnitt 13, 2024
LÄRARNAS UNIKA ÄMNESKUNNANDE: DÄRFÖR BEHÖVS MER FORSKNING. Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet, berättar om behovet av mer forskning i ämneskunnande.
Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever
Avsnitt 12, 2023
KONSTEN ATT SKRIVA EN INSÄNDARE – SÅ KAN SKRIVRESPONS OCH GENRESTRUKTUR STÖDJA VUXNA ANDRASPRÅKSELEVER. Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, berättar om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.
Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll
Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.
Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Avsnitt 10, 2023
OM PLATSVÄRDE: SÅ KAN ELEVER FÖRSTÅ BETYDELSEN AV EN SIFFRAS PLACERING I ETT TAL. Henrik Hansson, licenciat i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping , berättar om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde.
Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Avsnitt 9, 2023
KAN EN DRAMATISERING OM VEM SOM SKA FÅ NÅGRA ÖVERBLIVNA ÄPPLEN skapa förutsättningar för diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Om detta pratar Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, båda lektorer i didaktik.
Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskap
Avsnitt 8, 2023
TEATER PÅ GYMNASIET – ATT HITTA ETT SPRÅK FÖR KROPPENS KUNSKAP. Lektor Pernilla Ahlstrand om hur lärare i skolämnet teater kan sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet?
Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?
Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVER FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning: 92 gymnasieelever läser Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad”. Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.
Hur hjälper vi eleverna att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
Avsnitt 6, 2023
UNDERSÖKNINGSBARA FRÅGOR. Sebastian Björnhammar och Maria Andrée berättar om om hur man som lärare kan hjälpa elever att formulera undersökningsbara frågeställningar.
Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och kön
Avsnitt 5, 2023
NORMKRITIK OCH NATURVETENSKAP. Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson berättar om
hur normer om sexualitet och kön befästs in sex- och samlevnadsundervisningen.
Kausalanalys i klassrummet – hur förklarar man en komplex samhällsfråga?
Avsnitt 4, 2023
KAUSALANALYS I KLASSRUMMET. Ann-Sofie Jägerskog och Bodil Kåks berättar om vad det innebär att analysera en samhällsfråga i samhällskunskap, en viktig del av kritiskt tänkande, och vad elever behöver erfara i undervisningen för att utveckla en mer kvalificerad analysförmåga.
