Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Känslor som verktyg i NO-undervisning
Känslor som verktyg i NO-undervisning
Avsnitt 35, 2026
HUR KAN KÄNSLOR användas i NO-undervisning om evolution och det naturliga urvalet? Den frågan har tre forskare undersökt tillsammans med en lärare på en högstadieskola. Teori varvades med praktik där eleverna i ett rollspel fick uppleva hur förutsättningarna att överleva skiljer sig åt beroende på hur fåglars näbbar ser ut. I stället för näbbar fick eleverna en viss tång och skulle sedan plocka upp så många föremål som möjligt på en viss tid. Frustration, förundran och stolthet var några av känslorna som eleverna uttryckte.
BODIL SUNDBERG, PROFESSOR i naturvetenskapernas didaktik vid Linnéuniversitetet och Magdalena Andersson som forskar vid Örebro universitet och utvecklar och leder lärarfortbildning vid Örebro kommun är det här avsnittets gäster. De berättar om studien och resonerar bland annat om hur lärare kan planera för att känslor ska få plats i undervisningen och hur de kan användas av lärare. Tillsammans med professor Christina Ottander och undervisande lärare i årskurs 7 genomförde de studien som beskrevs i den vetenskapliga tidskriften Forskul.
Intervjun utgår från artikeln: Andersson, M., Ottander, C. & Sundberg, B. (2025). Att skapa en känsla för evolution – högstadieelevers epistemiska känslor och meningsskapande om naturligt urval. Forskning om undervisning och lärande, 13(2), 6–26.
Bodil Sundberg är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linnéuniversitetet och Magdalena Andersson är lärare och underivisningsutvecklare. Hon forskar vid Örebro universitet.
Flera poddavsnitt
Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning
Avsnitt 16, 2024
LÄRANDE OCH LEK I FÖRSKOLAN – OM LEKRESPONSIV UNDERVISNING. Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, berättar om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn.
Att maximera läsförståelse – högpresterande gymnasielevers lässtrategier
Avsnitt 15, 2024
ATT MAXIMERA LÄSFÖRSTÅELSE – HÖGPRESTERANDE GYMNASIELEVERS LÄSSTRATEGIER. Yvonne Hallesson, docent och universitetslektor i svenska, berättar om vad hon menar med en god läsare, hur läsförmåga, läsförståelse och lässtrategier hänger ihop och hur man som lärare kan använda lässtrategier i undervisningen.
Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ
Avsnitt 14, 2024
VEMS HISTORIA BERÄTTAS I KLASSRUMMET? ATT PROBLEMATISERA DOMINERANDE NARRATIV. Mathias Blomberg och Line Eklund, båda gymnasielärare vid Fryshuset gymnasium har undersökt hur alternativa narrativ kan skapa en mer mångfacetterad undervisning,
Lärarnas unika ämneskunnande: därför behövs mer forskning
Avsnitt 13, 2024
LÄRARNAS UNIKA ÄMNESKUNNANDE: DÄRFÖR BEHÖVS MER FORSKNING. Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet, berättar om behovet av mer forskning i ämneskunnande.
Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever
Avsnitt 12, 2023
KONSTEN ATT SKRIVA EN INSÄNDARE – SÅ KAN SKRIVRESPONS OCH GENRESTRUKTUR STÖDJA VUXNA ANDRASPRÅKSELEVER. Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, berättar om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.
Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll
Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.
Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Avsnitt 10, 2023
OM PLATSVÄRDE: SÅ KAN ELEVER FÖRSTÅ BETYDELSEN AV EN SIFFRAS PLACERING I ETT TAL. Henrik Hansson, licenciat i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping , berättar om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde.
Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Avsnitt 9, 2023
KAN EN DRAMATISERING OM VEM SOM SKA FÅ NÅGRA ÖVERBLIVNA ÄPPLEN skapa förutsättningar för diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Om detta pratar Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, båda lektorer i didaktik.
Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskap
Avsnitt 8, 2023
TEATER PÅ GYMNASIET – ATT HITTA ETT SPRÅK FÖR KROPPENS KUNSKAP. Lektor Pernilla Ahlstrand om hur lärare i skolämnet teater kan sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet?
Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?
Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVER FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning: 92 gymnasieelever läser Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad”. Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.
