Varför är det så svårt för elever att beskriva växthuseffekten?
Avsnitt 1, 2023
DET TALAS DAGLIGEN OM global uppvärmning och de problem som det allt varmare klotet skapar. Men att verkligen förstå växthuseffekten och att kunna förklara den har visat sig vara knepigt.
Lärarna och forskarna Maria Sundler och Per Anderhag gästar oss för att prata om sin studie ”Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?”
ATT FÖRKLARA VÄXTHUSEFFEKTEN är inte alltid så lätt. Själva namnet ger en modell som är tydlig, men atmosfären är ju ingen glasbarriär som i ett växthus. Om man tror det är det svårt att förstå hur människan kan påverka jordens uppvärmning. I det här poddavsnittet berättar Maria Sundler och Per Anderhag hur man kan förbättra undervisningen för att stötta elevernas förståelse.
FRÅN MISSFÖRSTÅND TILL KLARHET. NO-läraren Maria Sundler och lektorn Per Anderhag gästar podden Lärare och Forskning för att prata om sin studie ”Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?”
– Jag stör mig på de bilder som visas i media och i läroböcker. Jag reagerar alltid på att bilderna inte stöttar eleverna i sitt lärande. Jag vill alltid kryssa över dem och rita egna bilder, säger Maria Sundler i poddavsnittet.
Även Per Anderhag beskriver jämförelsen med växthus som problematisk. Metaforen gör det svårt för eleverna att uppfatta hur atmosfären egentligen är uppbyggd.
– Modeller används för att förenkla men atmosfären har ju inget tak. Den här metaforen är missvisande och leder tankarna helt fel, säger han.
ANDERHAG OCH SUNDLER ser bägge en stor medvetenhet bland eleverna om klimatfrågan. Det finns ofta en stor kunskap om de konsekvenser som ökad växthuseffekt kan leda till, däremot har många dåliga kunskaper om hur det egentligen fungerar.
– Vi såg att eleverna har problem med detta, beskrivningarna var bristfälliga och många blandade ihop det med ozonlagrets uttunning. Vi såg även att eleverna beskrev växthuseffekten som något negativt men det stämmer ju inte för växthuseffekten är ju livsnödvändig för oss, säger Maria Sundler.
STUDIEN GENOMFÖRDES I ÅRSKURS 7. Syftet var att identifiera möjliga kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten samt att undersöka hur undervisningen kan organiseras för att stötta elevernas lärande.
Med en så kallad learning study, där erfarenheten från en lektion tas med till en förbättrad nästa lektion och ytterligare en förbättrad lektion, så ökade förståelsen tydligt.
– Det är ju inte fel på eleverna. Det är vi lärare som måste ställa om vår undervisning så att de förstår, säger Maria i podden.
Läs mer om studien ”Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?” i Forskul
Maria Sundler är förstelärare på Nya Elementar i Stockholm och undervisar åk 7–9 i Ma, NO och teknik. Hon är även forskarstuderande vid KTH. Per Anderhag är lektor på utbildningsförvaltningen, Stockholms stad samt nätverksledare för NT-nätverket vid STLS.
Forskningsartikeln ”Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?” i Forskul är även skriven av gymnasielärare Cecilia Dudas.
