16 april 2025 | Esbjörn Larsson

Totalförsvarskunskap – en bit samtidshistoria

Många tänker nog att historia är något som hände förr. Faktum är dock att historia är något som skapas hela tiden, men förändringarna går ofta så långsamt att vi först efteråt kan studera vad som hänt. Ibland sker det dock mer dramatiska händelser, vilka gör att vi kan observera hur vårt sätt att tänka och handla förändras. En sådan utveckling är den introduktion av totalförsvarskunskap som nu sker i svensk skola.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som inleddes i februari 2022 har inte bara inneburit ett obeskrivligt lidande för det ukrainska folket, utan har även bidragit till stora förändringar i omgivande länder. För svensk del innebar det att Sverige lämnade en lång tradition av alliansfrihet och blev medlem i NATO samtidigt som upprustningen av det svenska militära försvaret intensifierades. Det är dock inte bara den svenska militären som nu anpassas till det säkerhetspolitiska läget, utan från och med i höst kommer svenska gymnasister att undervisas i totalförsvarskunskap som en del av ämnet samhällskunskap och det finns även förslag på att liknande undervisning ska införas i grundskolan.

Intressant nog är det i år inte mer än drygt 10 år sedan som ett liknande förslag förkastades  av tunga remissinstanser. I november 2014 presenterades nämligen utredningen ”Försvarsmakten i samhället – en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret” (SOU 2014:73) som bland annat hade till uppgift att se över hur Försvarsmaktens militära personalförsörjningssystem kunde utvecklas och hur man skulle säkerställa försvarets folkförankring. Bland de förslag som utredningen förde fram fanns bland annat ett önskemål om att totalförsvarskunskap såsom en del av såväl grundskolans som gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning skulle tydliggöras samt att Försvarsmakten skulle kunna bidra till skolans totalförsvarsundervisning genom att anordna informationsdagar för 18-åringar. Syftet med informationsdagarna skulle bland annat vara att öka Försvarsmaktens rekryteringsförmåga.

Som det skulle visa sig var det svenska samhället dock inte redo för dessa förslag. Svenskt Näringsliv hade i och för sig inget emot ett tydligare fokus på totalförsvaret i skolans undervisning, men tunga remissinstanser som Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting uttryckte sina betänkligheter. Skolverkets ställde sig frågande till att man från en särskild sektor i samhället ville försöka detaljstyra skolans undervisning för att ge mer fokus åt ett speciellt kunskapsområde och Sveriges Kommuner och Landsting påpekade att förslaget kunde leda till ökade kostnader för skolans huvudmän.

Med det förändrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges medlemskap i NATO har dock inställningen till skolans undervisning om försvaret förändrats kraftigt. I det betänkande från läroplansutredningen som överlämnades i februari i år (SOU 2025:19) uppmärksammas att de formuleringar som under kalla kriget funnits i svenska läroplaner rörande undervisning om totalförsvaret och hur samhället fungerar i krig försvann i och med Lpo 94. Nu förslås att såväl totalförsvaret som NATO ska tas upp som ämnesspecifika kunskapsområden i de obligatoriska skolformernas samhällskunskapsundervisning. Vidare föreslås också att man bör titta närmare på om inte även andra skolämnen behöver anpassas med tanke på det säkerhetspolitiska läget. Bland de ämnen som då särskilt lyfts fram är idrott och hälsa, teknik samt hem- och konsumentkunskap, vilkas undervisning anses kunna hjälpa eleverna att förbereda sig i händelse av krig. Hur dessa förslag och det rådande säkerhetspolitiska läget kommer att förändra svensk skola återstår att se. Detta är en historisk utveckling som sker nu.

TRE FORSKARE skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Historiker berättar