Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor
Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll
Avsnitt 27, 2025
HUR ALLT HÄNGER IHOP på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat i Sverige: hur påverkas samhället och naturen där frukten skördas? Hur påverkar transporten av frukten klimatet och hur påverkas vårt samhälle där frukten är ett livsmedel?
– MED HJÄLP AV GEOGRAFISKT tänkande kan man analysera, förklara, beskriva eller se samband och reflektera kring saker som sker, säger läraren och forskaren Sofie Nilsson i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.
TILLSAMMANS MED GABRIEL BLADH, professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstad universitet har Sofie Nilsson studerat hur geografiskt tänkande kan utvecklas i undervisningen och är det här avsnittets gäster. Bland annat berättar de om konkreta undervisningsexempel från två olika forsknings- och utvecklingsprojekt och förklarar begrepp som kraftfull kunskap och hur den kan omformas till ett undervisningsinnehåll. De resonerar också om hur geografiundervisningen kan gå till i klassrummet och vad som krävs av lärarna.
FORSKNINGEN SOM LIGGER till grund för avsnittet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln ”Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning”.
Sofie Nilsson är lärare och doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och Gabriel Bladh är professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstad universitet.
Flera poddavsnitt
Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen
Avsnitt 17, 2024
ATT LÅTA ELEVER FÖRFLYTTA EN KARAKTÄR, som exempelvis Nalle Puh, till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. Läraren Janina Skeppström och forskaren Björn Kindenberg berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum.
Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning
Avsnitt 16, 2024
LÄRANDE OCH LEK I FÖRSKOLAN – OM LEKRESPONSIV UNDERVISNING. Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, berättar om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn.
Att maximera läsförståelse – högpresterande gymnasielevers lässtrategier
Avsnitt 15, 2024
ATT MAXIMERA LÄSFÖRSTÅELSE – HÖGPRESTERANDE GYMNASIELEVERS LÄSSTRATEGIER. Yvonne Hallesson, docent och universitetslektor i svenska, berättar om vad hon menar med en god läsare, hur läsförmåga, läsförståelse och lässtrategier hänger ihop och hur man som lärare kan använda lässtrategier i undervisningen.
Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ
Avsnitt 14, 2024
VEMS HISTORIA BERÄTTAS I KLASSRUMMET? ATT PROBLEMATISERA DOMINERANDE NARRATIV. Mathias Blomberg och Line Eklund, båda gymnasielärare vid Fryshuset gymnasium har undersökt hur alternativa narrativ kan skapa en mer mångfacetterad undervisning,
Lärarnas unika ämneskunnande: därför behövs mer forskning
Avsnitt 13, 2024
LÄRARNAS UNIKA ÄMNESKUNNANDE: DÄRFÖR BEHÖVS MER FORSKNING. Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet, berättar om behovet av mer forskning i ämneskunnande.
Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever
Avsnitt 12, 2023
KONSTEN ATT SKRIVA EN INSÄNDARE – SÅ KAN SKRIVRESPONS OCH GENRESTRUKTUR STÖDJA VUXNA ANDRASPRÅKSELEVER. Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, berättar om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.
Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll
Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.
Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Avsnitt 10, 2023
OM PLATSVÄRDE: SÅ KAN ELEVER FÖRSTÅ BETYDELSEN AV EN SIFFRAS PLACERING I ETT TAL. Henrik Hansson, licenciat i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping , berättar om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde.
Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Avsnitt 9, 2023
KAN EN DRAMATISERING OM VEM SOM SKA FÅ NÅGRA ÖVERBLIVNA ÄPPLEN skapa förutsättningar för diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Om detta pratar Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, båda lektorer i didaktik.
Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskap
Avsnitt 8, 2023
TEATER PÅ GYMNASIET – ATT HITTA ETT SPRÅK FÖR KROPPENS KUNSKAP. Lektor Pernilla Ahlstrand om hur lärare i skolämnet teater kan sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet?
