Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Känslor som verktyg i NO-undervisning
Känslor som verktyg i NO-undervisning
Avsnitt 35, 2026
HUR KAN KÄNSLOR användas i NO-undervisning om evolution och det naturliga urvalet? Den frågan har tre forskare undersökt tillsammans med en lärare på en högstadieskola. Teori varvades med praktik där eleverna i ett rollspel fick uppleva hur förutsättningarna att överleva skiljer sig åt beroende på hur fåglars näbbar ser ut. I stället för näbbar fick eleverna en viss tång och skulle sedan plocka upp så många föremål som möjligt på en viss tid. Frustration, förundran och stolthet var några av känslorna som eleverna uttryckte.
BODIL SUNDBERG, PROFESSOR i naturvetenskapernas didaktik vid Linnéuniversitetet och Magdalena Andersson som forskar vid Örebro universitet och utvecklar och leder lärarfortbildning vid Örebro kommun är det här avsnittets gäster. De berättar om studien och resonerar bland annat om hur lärare kan planera för att känslor ska få plats i undervisningen och hur de kan användas av lärare. Tillsammans med professor Christina Ottander och undervisande lärare i årskurs 7 genomförde de studien som beskrevs i den vetenskapliga tidskriften Forskul.
Intervjun utgår från artikeln: Andersson, M., Ottander, C. & Sundberg, B. (2025). Att skapa en känsla för evolution – högstadieelevers epistemiska känslor och meningsskapande om naturligt urval. Forskning om undervisning och lärande, 13(2), 6–26.
Bodil Sundberg är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linnéuniversitetet och Magdalena Andersson är lärare och underivisningsutvecklare. Hon forskar vid Örebro universitet.
Flera poddavsnitt
Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsning
Avsnitt 25, 2025
ELEVER I FÖRSTA KLASS lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar.
– Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning.
Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många
Avsnitt 24, 2025
ATT KUNNA URSKILJA relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. Förmågan att kunna använda talstrukturer för att ta reda på antalet objekt har visat sig ha stor betydelse för barns framtida matematiklärande. Lyssna på professor Angelika Kullberg och professor Camilla Björklund i detta avsnitt av Lärare & Forskning.
Så kan slöjd utveckla språket
Avsnitt 23, 2024
SLÖJDUNDERVISNING KAN UTVECKLA språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk. I en studie observerades ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna också förmedlades med exempelvis gester och blickar.
Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?
Avsnitt 22, 2024
TROTS ATT GYMNASIEELEVER utvecklades socialt, emotionellt och lärde sig värderingskunskap inom Idrott och hälsa uppfattade de att deras betyg baserades på ämnesspecifik kunskap och fysisk prestation: exempelvis om man spelade fotboll och kunde reglerna bra. Det visar en studie som forskaren Nina Westrin Modell berättar om i det här poddavsnittet av Lärare & Forskning.
När matematik blir ett språkprov
Avsnitt 21, 2024
HUR SKA MAN BEDÖMA EN ELEV I MATEMATIK om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? I senaste avsnittet av Lärare & Forskning berättar Eva Norén, Charlotte Ahlström och Anne-Lie Hellström om sin artikel Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa matematiska problem i en bedömningssituation.
Fysikundervisningen lyfte när eleverna blev delaktiga
Avsnitt 20, 2024
NÄR ”KOKBOKSRECEPTET” FÖR FYSIKLABORATIONEN övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion förbättrades undervisningen och fler kände sig delaktiga. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om.
Poesi som resurs i undervisning
Avsnitt 19, 2024
POESI KAN ANVÄNDAS FÖR ATT NÅ KUNSKAP, utveckla kognition och har ett egenvärde bland annat som en estetisk upplevelse. Men många lärare upplever undervisningen som svår främst på grund av bristen på mätbarhet. Det berättar Karolina Petterson, tidigare lärare och i dag forskare på Högskolan Dalarna, som bland annat har intervjuat lärarutbildare om deras förhållande till poesin och att undervisa i poesi.
Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande
Avsnitt 18, 2024
– SÄG ATT EN ELEV BESKRIVER att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt, förutom fotboll, är astråkigt. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i Lärare & Forsknings 18e avsnitt om sin forskning kring elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet med ett hälsofrämjande perspektiv.
Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen
Avsnitt 17, 2024
ATT LÅTA ELEVER FÖRFLYTTA EN KARAKTÄR, som exempelvis Nalle Puh, till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. Läraren Janina Skeppström och forskaren Björn Kindenberg berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum.
Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning
Avsnitt 16, 2024
LÄRANDE OCH LEK I FÖRSKOLAN – OM LEKRESPONSIV UNDERVISNING. Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, berättar om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn.
