Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Så ökade elevernas förståelse för inflammationsprocessen
Så ökade elevernas förståelse för inflammationsprocessen
Avsnitt 40, 2026
INFLAMMATION ÄR EN grundläggande försvarsreaktion i våra kroppar som elever på vård- och omsorgsprogrammet måste kunna upptäcka och förstå. Om en inflammation inte upptäcks kan det leda till livshotande skador.
Men det är en komplex process: den pågår över tid, sker på flera nivåer och blandas lätt ihop med infektion. Lärare som uppmärksammade att elever ofta har svårt att förstå den här processen har tillsammans med två forskare, Maria Christidis och Viveca Lindberg, tagit fram undervisning som tydligt ledde till en ökad förståelse och kunskap.
MED DEN UTVECKLADE undervisningen kunde de flesta elever beskriva symptomen och vad som händer i kroppen. Viveca Lindberg, professor emerita vid institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet, och lärarna Louise Aspegren och Lena Jönsson, som båda undervisar på gymnasier i Stockholms stad, är gäster i det här avsnittet och berättar om varför det är svårt att förstå inflammationsprocessen och varför det som lärare är en utmaning att undervisa om den och vad de i undervisningen tillförde för att öka elevernas lärande och förståelse.
Intervjun utgår från artikeln:
Christidis, M., Aspegren, L., Jönsson, L. & Lindberg, V. (2026). Från utsidan till insidan – att förstå inflammationsprocessen. Forskning om undervisning och lärande, 14(1), 70–88.
Från vänster: Louise Aspegren, lärare på Kungsholmens västra gymnasium, Viveca Lindberg, professor emerita vid institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet och Lena Jönsson, även hon lärare på Kungsholmens västra gymnasium.
Flera poddavsnitt
När fel svar ger möjlighet att lära algebra
Avsnitt 31, 2025
ETT SÄTT ATT UTVECKLA algebraiskt tänkande, förmågan att förstå strukturer och relationer inom matematik, är att kunna beskriva och generalisera regelbundenheter som mönster i talföljder.
Social hållbarhet främjas när elevernas egna röster och ord får ta plats
Avsnitt 30, 2025
ATT GE ELEVER UTRYMME att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden.
Att leka sig fram till kunskap i förskolan
Avsnitt 29, 2025
HUR KAN FÖRSKOLEBARNS FÖRSTÅELSE för symboler stärkas genom att leka affär? Om det berättar professor Ingrid Pramling Samuelsson och lektor Maria Magnusson i detta avsnitt av Lärare & Forskning
Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik
Avsnitt 28, 2025
ATT KUNNA SKILJA MELLAN FAKTA OCH ÅSIKTER och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande.
Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor
Avsnitt 27, 2025
HUR ALLT HÄNGER IHOP på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Hur kan geografiskt tänkande utvecklas i en lärandesituation?
Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll
Avsnitt 26, 2025
ÄR DET BÄST ATT I EN lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat.
Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsning
Avsnitt 25, 2025
ELEVER I FÖRSTA KLASS lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar.
– Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning.
Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många
Avsnitt 24, 2025
ATT KUNNA URSKILJA relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. Förmågan att kunna använda talstrukturer för att ta reda på antalet objekt har visat sig ha stor betydelse för barns framtida matematiklärande. Lyssna på professor Angelika Kullberg och professor Camilla Björklund i detta avsnitt av Lärare & Forskning.
Så kan slöjd utveckla språket
Avsnitt 23, 2024
SLÖJDUNDERVISNING KAN UTVECKLA språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk. I en studie observerades ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna också förmedlades med exempelvis gester och blickar.
Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?
Avsnitt 22, 2024
TROTS ATT GYMNASIEELEVER utvecklades socialt, emotionellt och lärde sig värderingskunskap inom Idrott och hälsa uppfattade de att deras betyg baserades på ämnesspecifik kunskap och fysisk prestation: exempelvis om man spelade fotboll och kunde reglerna bra. Det visar en studie som forskaren Nina Westrin Modell berättar om i det här poddavsnittet av Lärare & Forskning.