Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Hur visar elever sitt kunnande i teater?
Hur visar elever sitt kunnande i teater?
Avsnitt 39, 2026
NÄR EN ELEV ska lösa en uppgift inom de fysiskt gestaltande momenten av teaterämnet, exempelvis samspel, så räcker det inte med att eleven använder ord för att visa sitt kunnande. Eleven måste samspela med sin kropp, med rörelser, och läraren måste i sin tur veta hur kunnandet yttrar sig för att kunna planera undervisningen, ge relevant återkoppling och bedöma eleverna.
Pernilla Ahlstrand är teaterlärare och forskar och undervisar vid Göteborgs universitet. I en studie undersökte hon hur gymnasieelevers kunnande i att samspela gick att se och sätta ord på. Pernilla studerade en grundläggande övning i gestaltning som kallas spegelövning där två personer ska följa varandras rörelser: spegla den andre personens rörelser med kroppen.
I DET HÄR AVSNITTET av Lärare & Forskning berättar Pernilla Ahlstrand vad det innebär att kunna samspela och hur lärare kan se och bedöma det kunnandet. Pernilla, som genomförde studien tillsammans med ett lärarlag i dans- och teater, diskuterar också svårigheten att överföra kunnande från klassrummet till scenen och hur den överföringen kan hanteras i undervisningen.
Intervjun utgår från artikeln:
Ahlstrand, P. (2021). Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet. Forskning om undervisning och lärande, 9(1), 50–69.
Pernilla Ahlstrand är teaterlärare och forskar och undervisar vid Göteborgs universitet.
Flera poddavsnitt
Social hållbarhet främjas när elevernas egna röster och ord får ta plats
Avsnitt 30, 2025
ATT GE ELEVER UTRYMME att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden.
Att leka sig fram till kunskap i förskolan
Avsnitt 29, 2025
HUR KAN FÖRSKOLEBARNS FÖRSTÅELSE för symboler stärkas genom att leka affär? Om det berättar professor Ingrid Pramling Samuelsson och lektor Maria Magnusson i detta avsnitt av Lärare & Forskning
Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik
Avsnitt 28, 2025
ATT KUNNA SKILJA MELLAN FAKTA OCH ÅSIKTER och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande.
Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor
Avsnitt 27, 2025
HUR ALLT HÄNGER IHOP på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Hur kan geografiskt tänkande utvecklas i en lärandesituation?
Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll
Avsnitt 26, 2025
ÄR DET BÄST ATT I EN lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat.
Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsning
Avsnitt 25, 2025
ELEVER I FÖRSTA KLASS lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar.
– Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning.
Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många
Avsnitt 24, 2025
ATT KUNNA URSKILJA relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. Förmågan att kunna använda talstrukturer för att ta reda på antalet objekt har visat sig ha stor betydelse för barns framtida matematiklärande. Lyssna på professor Angelika Kullberg och professor Camilla Björklund i detta avsnitt av Lärare & Forskning.
Så kan slöjd utveckla språket
Avsnitt 23, 2024
SLÖJDUNDERVISNING KAN UTVECKLA språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk. I en studie observerades ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna också förmedlades med exempelvis gester och blickar.
Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?
Avsnitt 22, 2024
TROTS ATT GYMNASIEELEVER utvecklades socialt, emotionellt och lärde sig värderingskunskap inom Idrott och hälsa uppfattade de att deras betyg baserades på ämnesspecifik kunskap och fysisk prestation: exempelvis om man spelade fotboll och kunde reglerna bra. Det visar en studie som forskaren Nina Westrin Modell berättar om i det här poddavsnittet av Lärare & Forskning.
När matematik blir ett språkprov
Avsnitt 21, 2024
HUR SKA MAN BEDÖMA EN ELEV I MATEMATIK om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? I senaste avsnittet av Lärare & Forskning berättar Eva Norén, Charlotte Ahlström och Anne-Lie Hellström om sin artikel Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa matematiska problem i en bedömningssituation.
