Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Undervisning om källanvändning och referenshantering
Undervisning om källanvändning och referenshantering
Avsnitt 36, 2026
ATT REDOVISA, hänvisa och resonera om källtexter kan utvecklas med undervisning om så kallad referenshantering. För att utveckla elevers akademiska skrivande genomförde en forskare och två lärare en studie där de tillsammans planerade, genomförde och analyserade undervisning i referenshantering. Tester före och efter undervisningen visade att eleverna bland annat behöver förstå att sättet man använder och redovisar källor på varierar beroende på ämne och texttyp och att det finns olika regler för hur referenser skrivs och för hur man visar på skillnaden mellan egna tankar och andras.
JOSEFIN HELLMAN, FORSKARE forskare vid Södertörns högskola och utbildad gymnasielärare i svenska och psykologi, är tillsammans med Viktor Björklund, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocksgymnasium i Stockholm, det här avsnittets gäster. De berättar om slutsatser från studien som exempelvis att det finns vissa kritiska aspekter för lärandet och hur undervisning kan utformas för att göra aspekterna synliga.
STUDIEN BESKRIVS OCKSÅ i artikeln Referenshantering i gymnasieskolan – undervisning för skrivutveckling och diskursiv flexibilitet, i den vetenskapliga tidskriften Forskul, volym 13, nr 1, 2025. Även Cecilia Oskarsson, lärare på Anna Whitlocks gymnasium, är författare till artikeln.
Viktor Björklund, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocksgymnasium i Stockholm och Josefin Hellman, forskare vid Södertörns högskola och utbildad gymnasielärare i svenska och psykologi.
Flera poddavsnitt
Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor
Avsnitt 27, 2025
HUR ALLT HÄNGER IHOP på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Hur kan geografiskt tänkande utvecklas i en lärandesituation?
Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll
Avsnitt 26, 2025
ÄR DET BÄST ATT I EN lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat.
Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsning
Avsnitt 25, 2025
ELEVER I FÖRSTA KLASS lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar.
– Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning.
Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många
Avsnitt 24, 2025
ATT KUNNA URSKILJA relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. Förmågan att kunna använda talstrukturer för att ta reda på antalet objekt har visat sig ha stor betydelse för barns framtida matematiklärande. Lyssna på professor Angelika Kullberg och professor Camilla Björklund i detta avsnitt av Lärare & Forskning.
Så kan slöjd utveckla språket
Avsnitt 23, 2024
SLÖJDUNDERVISNING KAN UTVECKLA språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk. I en studie observerades ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna också förmedlades med exempelvis gester och blickar.
Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?
Avsnitt 22, 2024
TROTS ATT GYMNASIEELEVER utvecklades socialt, emotionellt och lärde sig värderingskunskap inom Idrott och hälsa uppfattade de att deras betyg baserades på ämnesspecifik kunskap och fysisk prestation: exempelvis om man spelade fotboll och kunde reglerna bra. Det visar en studie som forskaren Nina Westrin Modell berättar om i det här poddavsnittet av Lärare & Forskning.
När matematik blir ett språkprov
Avsnitt 21, 2024
HUR SKA MAN BEDÖMA EN ELEV I MATEMATIK om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? I senaste avsnittet av Lärare & Forskning berättar Eva Norén, Charlotte Ahlström och Anne-Lie Hellström om sin artikel Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa matematiska problem i en bedömningssituation.
Fysikundervisningen lyfte när eleverna blev delaktiga
Avsnitt 20, 2024
NÄR ”KOKBOKSRECEPTET” FÖR FYSIKLABORATIONEN övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion förbättrades undervisningen och fler kände sig delaktiga. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om.
Poesi som resurs i undervisning
Avsnitt 19, 2024
POESI KAN ANVÄNDAS FÖR ATT NÅ KUNSKAP, utveckla kognition och har ett egenvärde bland annat som en estetisk upplevelse. Men många lärare upplever undervisningen som svår främst på grund av bristen på mätbarhet. Det berättar Karolina Petterson, tidigare lärare och i dag forskare på Högskolan Dalarna, som bland annat har intervjuat lärarutbildare om deras förhållande till poesin och att undervisa i poesi.
Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande
Avsnitt 18, 2024
– SÄG ATT EN ELEV BESKRIVER att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt, förutom fotboll, är astråkigt. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i Lärare & Forsknings 18e avsnitt om sin forskning kring elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet med ett hälsofrämjande perspektiv.
