Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Hur kan elevers förståelse för tal i bråkform identifieras?
Hur kan elevers förståelse för tal i bråkform identifieras?
Avsnitt 41, 2026
I MATEMATIKUNDERVISNING kan det innebära en särskild utmaning att få elever att förstå och räkna med tal i bråkform. Särskilt knepigt kan det vara för elever att förstå bråktal som delar av en helhet. Att samma bråk, exempelvis 1/4, kan representera helt olika mängder kan vara svårt att förstå liksom att ett större tal i ett bråk kan innebära en mindre andel som att 1/4 är större än 1/8.
FÖR ATT UNDERVISA OM BRÅK i matematik behöver läraren veta om eleven kan urskilja flera egenskaper och principer för bråk, så att eleven kan dra slutsatser även när uppgifterna kräver mer än en viss metod. Hur man som lärare kan bedöma om eleven verkligen förstår matematiken och inte bara tillämpar en metod har forskaren Frida Harvey vid Örebro universitet och läraren Magnus Esbjörner undersökt tillsammans med andra forskare och lärare.
DE KOM BLAND ANNAT FRAM TILL fyra nivåer där elever går från att urskilja och identifiera ett fåtal egenskaper och principer för bråk – till att urskilja flera egenskaper och principer som de kan använda för att dra slutsatser även när uppgifterna kräver mer än en viss metod. Frida Harvey och Magnus Esbjörner är gäster i det här avsnittet av Lärare & Forskning.
STUDIEN PRESENTERAS också i artikeln ”Progression i elevers begreppsliga kunskap om tal i bråkform som delar av helhet”. Teledahl, A., Harvey, F., Esbjörner, M. & von Malortie, S. (2025). Progression i elevers begreppsliga kunskap om tal i bråkform som delar av helhet. Forskning om undervisning och lärande, 13(2), 70–95.
Till vänster Magnus Esbjörner, matematiklärare. Till höger forskaren Frida Harvey.
Flera poddavsnitt
Skapa kulturella uttryck i slöjden
Avsnitt 32, 2025
HUR KAN ELEVER LÄRA sig skapa en viss kulturs uttryck när de ska tillverka ett föremål i slöjden? Hur balanserar man elevens uppfattning om vad som är ”fint” med slöjdens estetiska och hantverksmässiga krav? Och måste traditionellt samiska material användas när man skapar något ”samiskt” eller går det bra med plast?
När fel svar ger möjlighet att lära algebra
Avsnitt 31, 2025
ETT SÄTT ATT UTVECKLA algebraiskt tänkande, förmågan att förstå strukturer och relationer inom matematik, är att kunna beskriva och generalisera regelbundenheter som mönster i talföljder.
Social hållbarhet främjas när elevernas egna röster och ord får ta plats
Avsnitt 30, 2025
ATT GE ELEVER UTRYMME att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden.
Att leka sig fram till kunskap i förskolan
Avsnitt 29, 2025
HUR KAN FÖRSKOLEBARNS FÖRSTÅELSE för symboler stärkas genom att leka affär? Om det berättar professor Ingrid Pramling Samuelsson och lektor Maria Magnusson i detta avsnitt av Lärare & Forskning
Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik
Avsnitt 28, 2025
ATT KUNNA SKILJA MELLAN FAKTA OCH ÅSIKTER och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande.
Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor
Avsnitt 27, 2025
HUR ALLT HÄNGER IHOP på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Hur kan geografiskt tänkande utvecklas i en lärandesituation?
Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll
Avsnitt 26, 2025
ÄR DET BÄST ATT I EN lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat.
Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsning
Avsnitt 25, 2025
ELEVER I FÖRSTA KLASS lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar.
– Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning.
Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många
Avsnitt 24, 2025
ATT KUNNA URSKILJA relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. Förmågan att kunna använda talstrukturer för att ta reda på antalet objekt har visat sig ha stor betydelse för barns framtida matematiklärande. Lyssna på professor Angelika Kullberg och professor Camilla Björklund i detta avsnitt av Lärare & Forskning.
Så kan slöjd utveckla språket
Avsnitt 23, 2024
SLÖJDUNDERVISNING KAN UTVECKLA språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk. I en studie observerades ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna också förmedlades med exempelvis gester och blickar.