Skolans kyrkliga arv

Så här i examenstider brukar frågan om skolans koppling till kyrkan komma upp mot bakgrund av traditionen att på sina håll fira skolavslutningar i kyrkan. Som forskning visat är detta en tradition som går tillbaka till slutet av 1800-talet och en debatt om skolans roll i samband med skolavslutningar har bedrivits med olika intensitet sedan åtminstone slutet av 1990-talet. Om man går längre tillbaka i historien kan man emellertid se att kyrkans inflytande över skolan varit betydligt större än så, vilket särskilt märks om man betraktar den lärda skolan.

I praktiken kan man hävda att skolan som fenomen i västvärlden föddes ur kyrkan och dess behov av att undervisa kommande generationer av präster och fram till en bra bit in på 1800-talet var skolan även direkt underställd kyrkan. De första skolorna i Sverige var katedralskolorna vilka inrättades vid domkyrkor redan under medeltiden och de trivialskolor och gymnasieskolor som beskrevs i 1649 års skolordning var till sin utformning anpassade för att ge kunskaper som en blivande präst behövde. Fortfarande i början av 1800-talet tillhörde latin ett av de viktigaste ämnena i skolan och på gymnasiet läste man teologi samt grekiska för att kunna ta till sig Nya testamentet på originalspråket och hebreiska för studier av Gamla testamentet.

Vidare fanns det också en mer direkt koppling mellan skolgången och kyrkan genom att skolans lärjungar ofta engagerades vid så kallad likgång, vilket innebar att man sjöng i samband med begravningståg. Som Claes Lundin och August Strindberg beskriver denna sedvänja i boken Gamla Stockholm deltog stadens lärjungar år 1631 i 188 begravningar och år 1638 hade denna siffra stigit till 308. Mot bakgrund av detta kan man fråga sig om lärjungarna hade så mycket tid över för att ägna sig åt studier.

Utöver tydliga kopplingar till kyrkan i undervisningen och lärjungarnas vardag fanns det också starka band mellan skola och kyrka i skolans organisation och bemanning. Rent organisatoriskt var skolan underställd kyrkan på så sätt att stiftets biskop var den som hade det övergripande ansvaret för skolan och uppbar i den rollen titeln eforus. Verksamheten styrdes i regel av domkapitlet där biskopen var ordförande och domprosten samt lektorerna vid stiftets skolor satt som ledamöter. Det var också vanligt att lektorerna var prästvigda och i många fall påbörjade en präst sin karriär som lärare innan han fick tjänst som kyrkoherde. Det senare var till och med något som uppmuntrades genom att man genom 1724 års skolordning införde så kallad dubbel tjänsteårsberäkning, vilket innebar att den som tjänstgjort som ordinarie lärare fick räkna dubbla tjänsteår i konkurrensen om prästtjänster.

Skolans och kyrkans samexistens började dock luckras upp under 1800-talet. En anledning till detta var att det höjdes röster för att undervisningen inte bara skulle förbereda för prästyrket, utan även inkludera moderna språk och naturvenskapliga ämnen. Detta innebar att det inrättades särskilda tjänster för undervisning i dessa ämnen, vilket i sin tur skapade problem för kyrkan eftersom man nu även kunde få in icke prästvigda lektorer i domkapitlet. Detta ledde bland annat fram till förändringar som frikopplade skolan från kyrkan. Exempelvis togs den dubbla tjänsteårsberäkningen bort 1849 och 1856 inrättades en läroverksbyrå under ecklesiastikdepartementet. Titeln eforus fanns dock alltjämt kvar fram till 1960-talet, men biskopens inflytande över den lärda skolan försvann i praktiken med 1905 års inrättande av läroverksöverstyrelsen. Ecklesiastikdepartementet som ett departement med ansvar över bland annat kyrka och skola försvann först 1967 i och med inrättandet av Utbildningsdepartementet.

Vidare läsning:

1. Aldrin, Viktor. 2018. Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola. Artos.
2. Hall, B. Rudolf. 1939. Acta till Stockholms större latinläroverks historia 1419-1840. Fören. för svensk undervisningshistoria.
3. Larsson, Esbjörn, och Johannes Westberg. 2024. Utbildningshistoria : en introduktion. Fjärde upplagan. Studentlitteratur.
4. Lundin, Claës, och August Strindberg, red. 1882. Gamla Stockholm : anteckningar ur tryckta och otryckta källor. Seligmann.
5. Rodhe, Edvard. 1908. Kyrka och skola i Sverige under 1800-talet : en kyrkohistorisk undersökning. · 1. Lund.
6. Thelin, Bengt. 1981. Exit eforus: läroverkens sekularisering och striden om kristendomsundervisningen. Liber Läromedel.