Sveriges första kollo

Vår bild av barns sommarlov är ibland kanske lite romantiserad. Vi föreställer oss solsken och barn som leker, badar och plockar smultron i ett sommarlandskap. Även på 1800-talet tänkte man sig att detta var det ”bästa” sommarlovet för barn. Inne i städerna fanns det inte så värst mycket möjlighet till sådana aktiviteter. Faktum var ju att trångboddhet, fattigdom och alkoholism gjorde att många barn hade rätt eländig vardag både under terminerna och loven under stora delar 1800-talet. Många samhällsengagerade kvinnor och män arbetade med välgörenhet för att försöka få barnens tillvaro lite mer dräglig, och sommarlovet blev ett exempel på en fråga där konkreta planer ganska lätt kunde omsättas i praktiken.

Bild: Hårvård. Luskamning av barn 1923 på en barnkoloni i Onsala. Hanna Vettergren och Elin Jonsson finkammar. Hallands kulturhistoriska museum, genom Digitalt Museum.

En av de kvinnor som arbetade aktivt för att förbättra villkoren för fattiga stadsbarn var folkskollärarinnan Agnes Lagerstedt (1850-1939). Hon arbetade i slummen på Östermalm och såg i sitt dagliga arbete den misär som barnen växte upp i. Under terminerna hade hon uppsikt över dem, och skolgång behövde de ju. Men de långa sommarloven var knepigare för barnen.

Detta problem var ju inte unikt för Östermalm, eller ens Sverige. Faktum var att det var en fråga för hela Europa. År 1876 provades en ny idé i Zürich: en feriekoloni för fattiga stadsbarn. Vi vet inte vad barnen tyckte, men idén som sådan verkar ha nått framgång och spridning. Agnes Lagerstedt hämtade inspiration från detta och från andra koloniverksamheter i Europa, och bestämde sig för att sjösätta ett svenskt försök. År 1884 var det dags att ta med sig 18 små stadsbarn ut till landet och den friska luften på en bondgård i Roslagen. Barnen fick vara på kollot nästan hela sommarlovet: 59 dagar. Det är en väldigt lång tid för barn att vara borta från sin familj, men på den här tiden var man mindre nogräknad när det gällde frågor om anknytning.

Fröken Larssons Barnkoloni. 1909–1915. Bohusläns museum, genom Digitalt museum.

I medier beskrevs kollot som en succé, och Agnes Lagerstedts verksamhet växte och fick spridning runt om i landet. Under det sena 1800-talet fanns inte det välfärdssamhälle som senare skulle växa fram, så finansieringen var beroende av bidrag och fonder som söktes av arrangörerna.  I takt med att det offentliga fick ett större intresse och ansvar för barnomsorgen inkluderades även kolloverksamhet i detta. Hela första hälften av 1900-talet var sommarkollo en viktig del i många städers barnomsorg, för att inte tala om hur viktigt det kom att bli för barnen själva.

Agnes Lagerstedt

Agnes Lagerstedts försöksverksamhet år 1884 kom alltså att lämna ett bestående avtryck i svensk skolhistoria såväl som i svensk barndomshistoria. Om Agnes Lagerstedt och andra lärares liv kan man läsa i boken ”Lärarliv i historien” som ges ut på Natur och Kultur nu i sommar. Författare är Sara Backman Prytz, Joakim Landahl och Johannes Westberg.

Klicka här för att läsa mer om boken.

Med detta inlägg tar vi utbildningshistoriska skribenter på den här sidan sommarlov. Bloggen och frågelådan kommer tillbaka i augusti!

Glad sommar!

Källor:

”Att skapa ordning i slummen: Agnes Lagerstedt (1850-1939)” i: Lärarliv i historien (2024-kommande)

Fitinghoff, Laura (1905). Agnes Lagerstedt. Hvar 8e dag. 22a april 1906, 473-475.

Lagerstedt, Agnes (1900). Stockholms arbetarehem. Stockholm: AB Stockholms arbetarehem