Gy 07 – läroplanen som försvann

Även om skolan är en het politisk fråga finns det exempel på hur förändringar inom skolväsendet påbörjats under en regering och sedan slutförts under en annan. Lgr 80 utgick bland annat från SIA-utredningen och 1973 års betygsutredning och Lpo 94 och Lpf 94 hade sina utgångpunkter i ett utredningsarbete som initierades innan regeringsskiftet 1991. Det finns emellertid också exempel på när ett regeringsskifte inneburit en total omsvängning i skolpolitiken. Historien om Gy 07 är ett sådant exempel.

Arbetet med Gy 07 initierades i maj 2000 och syftet var att se över landets gymnasieutbildningar för att anpassa dem till framtidens samhälle. Av direktiven framgick att man uppfattade att gymnasieskolans olika program inte motsvarade hur samhället förändrades och ett problem som särskilt lyftes fram var att elever redan vid övergången till gymnasiet tvingades göra allt för specialiserade val vilka begränsade deras framtida studie- och yrkesval. Vidare beskrevs gymnasieskolan som både socialt och könsmässigt segregerad och av direktiven framgick att det fanns ett uttryckligt mål att få fler att påbörja högskolestudier.

I det betänkande som utredningen presenterade i december 2002 lyftes åter igen fram att gymnasieskolan fortfarande var starkt könsuppdelad och att man hade misslyckats att utjämna betydelsen av elevernas sociala bakgrund vid valet av gymnasieprogram. Studieförberedande program uppgavs också ha en högre status än vad de yrkesförberedande programmen hade. För att komma till rätta med bland annat dessa problem föreslogs att de 17 program som fanns i gymnasieskolan skulle ersättas med åtta sektorer, vilka även beskrevs som olika vägar ut i livet. Dessa sektorer skulle vara varken studie- eller yrkesförberedande utan ett sådant val av inriktning på sina gymnasiestudier skulle eleverna göra först inför andra året på gymnasiet.

Även om detta var Gymnasiekommitténs förslag fanns det emellertid ledamöter som reserverade sig. Dessa menade att gymnasieutbildningarna skulle bli för generella om de organiserades efter kommitténs förslag samtidigt som ett helt år av gemensamma studier ansågs var för mycket.

I den proposition som sedan följde och som var tänkt att ligga till grund för Gy 07 var det emellertid inget av dessa förslag som fördes fram. Olika remissinstanser hade framfört hård kritik mot utredningens förslag. Framför allt sågs förändringarna som allt för genomgripande och många ansåg att det inte var klart hur förändringarna skulle kunna genomföras i praktiken. Vidare framhölls farhågor om att det första året på gymnasiet skulle bli för allmänt vilket skulle riskera möjligheten till specialisering och fördjupning under år två och tre. I stället innehöll proposition förändringar såsom exempelvis övergången från kursbetyg till ämnesbetyg, införandet av gymnasieexamen, färre små kurser samt en förstärkning av yrkesutbildningarnas koppling till arbetslivet.

Som det skulle visa sig blev det aldrig någon Gy 07. Den nytillträdda borgerliga regeringen 2006 stoppade den nya läroplanen och i stället tillsatte ytterligare en gymnasieutredning. Som skäl för detta angavs att man ville göra ett omtag rörande reformeringen av gymnasieskolan och att man därför ville ge skolan arbetsro och inte genomföra en rad förändringar som sedan skulle följas av ytterligare förändringar.

Den nya utredningen som presenterade sitt betänkande i mars 2008 utgick från ett helt annat sätt att se på gymnasieskolan och dess olika program. I stället för en minskad skillnad mellan olika gymnasieutbildningar föreslogs en strikt uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Uppdelningen och benämningen var en medveten markering av att yrkesprogrammen inte bara skulle förbereda för yrkeslivet utan även skulle ge yrkeskompetens samtidigt som de program som tidigare setts som studieförberedande nu skulle förbereda för högskoleutbildning.

Vidare föreslogs att kärnämnena skulle ersättas av gymnasiegemensamma ämnen och att det nu skulle bli en tydligare skillnad mellan dess betydelse i olika program. Medan de gymnasiegemensamma ämnena skulle få färre timmar än de tidigare kärnämnena på yrkesprogrammen så föreslogs de högskoleförberedande programmen få mer omfattande ämnesstudier. Detta innebar att de som läste yrkesprogram inte längre skulle vara behöriga till högskolan utan att komplettera sin utbildning genom att välja till kurser.

Denna gång gick regeringen helt och hållet på utredningens linje, vilket gjorde att de föreslagna förändringarna blev verklighet genom Gy 11. Flera av de ändringar som skulle ha införts genom Gy 07 återfanns i och för sig i Gy 11, såsom införandet av gymnasieexamen och en förstärkning av yrkesutbildningarnas koppling till arbetsliv, men Gy 11 markerade i grunden ett helt nytt sätt att se på gymnasieskolan.

Källor:

Proposition 2003/04:140 – Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.

Proposition 2008/09:199 – Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan.

Proposition 2006/07:1 – Budgetpropositionen för 2007 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

SOU 2002:120 – Åtta vägar till kunskap – en ny struktur för gymnasieskolan.

SOU 2008:27 – Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola.