Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?
Avsnitt 7, 2023
KAN ELEVERNA FÖRSTÅ DRIVKRAFTERNA BAKOM TERRORISM, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning – gymnasieelever läser Yasmina Khadras Sirenerna i Bagdad”.
Karl Ågerup, som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet, ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion.
Boken i studien, Sirenerna i Bagdad, handlar om en pojkes radikalisering till terrorist under Irakkriget.
Läs mer
– I ganska hög grad så bekräftade eleverna bilden som kritikerna också gav, att de tycker att det här är en bok som man kan lära sig något av och att man kan förstå drivkrafterna bakom terrorism och förstå hur det är att leva i Irak. Eleverna tyckte att de hade lärt sig något och att de hade kommit nära, berättar Karl Ågerup i poddavsnittet.
JUST ATT MAN KOMMER NÄRA var en formulering som litteraturkritikerna använde mycket i recensionerna av boken.
– Att man kommer nära Mellanöstern och nära det som man inte kan förstå på andra sätt. När nyhetssändningarna bara visar ytan så kommer man här innanför på något sätt och förstår hur människor känner och tänker, säger han.
ÅGERUP VAR ÄVEN intresserad av om det fanns anledningar att inte använda boken i skolan – om eleverna skulle reagera på något olämpligt sätt, men responsen förvånade honom.
– Enligt enkäten så var det nästan ingen som svarade att de hade lättare att bruka våld mot oskyldiga. När det gäller våldsamhet så var det till och med så att elever som tidigare hade visat tendenser till att vara militärt överintresserade och gilla vapen mjuknade av boken och tyckte att de hade fått nya insikter. Boken skapade en igenkänning och en förståelse för vad som hände.
KARL ÅGERUP HAR MYNTAT ett begrepp som beskriver det här: ”didafiktion”. Didaktik och fiktion, litteratur med ett lärande uppdrag.
– Hur ska man se på fakta och fiktion? Är det motsättningar? Många tycker att det glider in i varandra, men det förvånade mig lite att det inte var något problem för eleverna. De kunde läsa boken och se vad man kan lära sig samtidigt som de var helt medvetna om att det var en påhittad intrig. Det fanns ingen motsättning för dem, vilket jag tyckte var väldigt kul att se.
SÅ VAD ÄR DET SOM FIKTION tillför som en ren faktabok, nyhetsrapportering eller annan faktainformation inte kan ge?
– Det där är ju en stor och jättespännande fråga. Det är den frågan som har intresserat mig mest i samband med all litteratur som jag har studerat. Läsarna säger att de tycker att de, på något sätt, kommer närmare och att de får kontakt med en annan individ. Medan i faktaböcker och i nyhetssändningar blir det grupper och saker som skildras.