16 september 2026| Johanna Ringarp
PISA-resultaten i ett längre perspektiv
Den 8 september 2026 offentliggjordes resultaten från den senaste Pisamätningen. Samma dag uppmärksammades också internationella läskunnighetsdagen. Kopplingen är svår att bortse från. I både läsförståelse och matematik presterar svenska 15-åringar nu på de lägsta nivåerna sedan mätningarna inleddes år 2000.
Internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse för hur länder ser på sina utbildningssystem. Resultaten används inte bara för att beskriva elevers kunskaper utan också för att förstå skolans utveckling och identifiera områden där förändringar anses nödvändiga.
När resultaten från Pisa 2000 presenterades väckte de starka reaktioner i flera länder. I Tyskland talade man om en nationell chock. Resultaten gav upphov till en omfattande debatt om skolans kvalitet och ledde snabbt till politiska initiativ med fokus på bland annat språkstöd, läsutveckling och kvalitetsuppföljning.
I Sverige uppmärksammades inte de första Pisaresultaten så mycket, men när både internationella och nationella mätningar under de följande åren visade en tydlig nedgång förändrades debatten. Frågor om lärarkompetens, likvärdighet, styrning och betygssystem kom att stå i centrum. Många av de reformer som har präglat den svenska skolpolitiken under 2000-talet kan på olika sätt kopplas till de diskussioner som följde i spåren av dessa resultat.
Elever i skolbibliotek 1941. Fotograf: Okänd. Källa: OS-061-P-00273, Örebro Stadsarkiv
Samtidigt väcker resultaten från Pisa 2025 frågor som sträcker sig långt utanför skolans värld. Redan före pandemin uppgav allt fler unga att de bara läste när de måste, samtidigt som läsningen av böcker, tidskrifter och dagstidningar minskade. I dag konkurrerar sociala medier, datorspel och andra digitala aktiviteter om ungas tid. Därtill har skolbibliotekens roll länge försvagats, även om den nya lagen från 2025 syftar till att stärka tillgången till bemannade skolbibliotek. Det finns också tecken på att läsning fått en mindre självklar plats i många hem. Tillsammans bidrar dessa faktorer till att barns och ungas möjligheter att utveckla goda läsvanor ser allt olika ut.
Det är inte självklart att placeringar och resultat enbart bör tolkas som ett uttryck för hur väl en nations utbildningssystem fungerar. Frågan är snarare vad de berättar om relationen mellan utbildningen och de samhällsförändringar som har präglat barns och ungas vardag under de senaste decennierna.
Att Pisaresultaten i år offentliggjordes på internationella läskunnighetsdagen blir därmed en påminnelse om något grundläggande. Att bakom tabeller, rankningar och reformer finns elever som läser, lär sig och försöker förstå världen omkring sig. Av det skälet är kanske den viktigaste frågan inte vilken plats Sverige hamnar på i internationella jämförelser, utan hur vi som samhälle kan skapa förutsättningar för fler barn och unga att utveckla ett varaktigt intresse för läsning och lärande.
Vidare läsning
Landahl, Joakim & Lundahl, Christian (red). Bortom Pisa. Internationell och jämförande pedagogik, Stockholm, 2017.
Regeringens proposition 2023/24:164 ”Stärkta skolbibliotek”, Stockholm, 2024
Ringarp, Johanna & Rothland, Martin, ”Is the Grass Always Greener? The Effect of the PISA Results on Education Debates in Sweden and Germany,” European Educational Research Journal, 9(3), 2010, 422-430.
Ringarp, Johanna, ”PISA lends legitimacy: A study of education policy changes in Germany and Sweden after 2000,” European Educational Research Journal, 15(4), 2016, 447-461.
Skolverket, ”Läsning på ojämlika villkor”, Rapport 2026:8, Stockholm, 2026.
Skolverket, ”PISA 2025”, Rapport 2026:9, Stockholm, 2026.
