Musikämnet och de kommunala musikskolorna

En ny smörkniv eller ”färdiga plagg” är mer ”matnyttigt” än musikkunskaper. Så sammanfattade musikdirektören Karin Ek musikämnets problem i relation till slöjdämnena. Artikeln i Dagens Nyheter 1964 var ett inlägg i debatten om den nya skolreformen som enligt förslaget innebar att eleverna skulle få välja mellan musik och slöjd på högstadiet. Valfrihet mellan de två ämnena ledde enligt artikelförfattaren till en konkurrenssituation som varken var bra för eleverna eller för samhället i stort. Musikens glädje och enande kraft behövde nå ut till alla barn, inte bara de som hade möjlighet att gå på de kommunala musikskolorna.

Nya skollokaler invigs i Tierp, Uppland 1966, Upplandsmuseet, ARB03148

De första kommunala musikskolorna startade i några kommuner på 1940-talet. Under samma tid som musikämnet stod inför en kris, växte den till en landsomfattande verksamhet, med kommunerna som huvudmän och ansvariga.

Drivande idéer bakom de kommunala musikskolorna var från början en folkbildande tanke, att ge alla barn möjlighet till att utveckla sitt kunnande i något instrument eller i sång. Förutom att ge dem en utbildning i musik, handlade det om att se till att barn och ungdomar, genom musiken, skulle ha en ”positiv fritid”.

Under de första fyra decennierna var det musikundervisning av olika slag som stod i fokus, men under 1980-talet utvecklades den kommunala verksamheten till att omfatta även andra estetiska ämnen. Det fick till följd att musikskolorna bytte namn till kulturskolor. År 2022 var ungefär 200 000 barn och ungdomar aktiva i någon kulturskola.

Att många barn genom musikskolorna har haft möjlighet att lära sig ett instrument och inför andra musicera och kanske komponera något själva, brukar lyftas fram som en av anledningarna till det svenska popundret. Samtidigt har även denna verksamhet fått stå tillbaka på senare år vilket har gjort att man åter talar om en kris.

Krisen handlar inte bara om kulturskolorna, utan också om att musikundervisningen precis slöjdämnena fått stå tillbaka i skolan när mer fokus har lagts på de mer stoffbaserade ämnena. Men musik kan vara så mycket mer än bara lära sig ett instrument eller sjunga. Musikämnet innefattar exempelvis också musikteori vilket kan vara en nyckel in till matematiken. Och sången kan vara ett pedagogiskt verktyg för språk och kommunikationer, båda ”matnyttiga” kunskaper såväl i skola som i samhället i stort.

Orkester på Karolinska skolan. 1956
Fotograf: Okänd, Örebro Stadsarkiv

Vidare läsning:

Kulturrådet, ”Den svenska musik- och kulturskolans bakgrund”.

Nationalencyklopedin, ”Musik borde vara det centrala ämnet i skolan”, 2021-04-21

Musikdirektör Karin Ek, ”Skolmusiken på undantag”, Dagens Nyheter, 1964-05-20

Peurell, Erik, Kultur- och musikskolor, Sveriges Kommuner och Regioner, 2024-07-22.