Könsrollsfrågan i skolans historieundervisning

”Qvinnans arbete är en vigtig drivkraft i verldshistorien. För qvinliga elever vore det moraliskt stärkande att äfven läsa om qvinnornas insatser”.

Citatet är från 1889, när frågan om läroplaner i historia för flickskolor diskuterades. Förslaget fick dock inte något genomslag alls – men det ger oss ändå en ledtråd om att det fanns lärare redan under 1800-talet som uppmärksammade frågan om kvinnors plats i historien, och betydelsen av att detta även skulle in i skolans undervisning.

Vi vet att det fortfarande idag, år 2025 är en slagsida åt männen i skolans historieböcker, trots att denna brist uppmärksammats gång på gång i debatter.  För den som intresserar sig för skolans historia blir det intressant att följa frågan under 1900-talet. Ett särskilt nedslag behöver då göras på 1960-talet, när frågan var särskilt livaktig.

Karin Westman Berg, bild från Upplandsmuseet.

I mars år 1968 hölls till exempel en debatt om det som då kallades Könsrollshistoria – det som senare skulle bli kvinnohistoria, och ännu senare genushistoria. Till debatten var ett flertal namnkunniga forskare och författare inbjudna, och tack vare att den också uppmärksammades av media vet vi idag att just läromedel i historia var en av de saker som stod i fokus. Docent Karin Westman Berg deltog i debatten och gick till angrepp mot hur den tidens läroböcker var utformade.  Hon menade att ”den genomgående användningen av ordet han i de svenska läroböckerna bidrar till hjärntvätten och bevarandet av den kvinnliga diskrimineringen.” Alla närvarande verkar ha varit ense om att avsaknaden av kvinnor i läromedel var en stor brist. Att det i skolböcker till exempel inte lyftes att kvinnor genom historien inte haft samma rättigheter som män ansågs vara historieförfalskning. (Svd 1968-02-32 s 18)

Senare samma år hölls en konferens med det talande namnet ”Manligt och kvinnligt i skolan”. Konferensens anslag var brett och ett av förslagen från deltagarna var att frågan om könsroller skulle integreras i alla skolämnen, samt även få särskild plats på lärarutbildningarna. Den typen av förslag känner vi igen även från samtida debatter om skolans uppdrag och läroplanernas utformning, även om det inte längre är den så kallade könsrollsfrågan som står i fokus. Idag är det andra samhällsfrågor som skolan och lärarutbildningen får i uppdrag att lösa.

Rubrik från Dagens Nyheter, november 1968

Även om anslaget med konferensen var brett var frågan om kvinnorepresentation i undervisningsinnehåll och läroböcker en viktig del.  Hur lärarna förhöll sig till ämnet lyftes också. En av konferensen deltagare, fil. mag. Ulla Torpe redogjorde för en undersökning hon gjort bland sina lärarkollegor om i vilken utsträckning de tog upp könsrollsfrågor i sin undervisning. Resultatet visade att lärarna inte alls var ointresserade eller undvek frågan utan tvärtom tog upp den i ämnen som samhällskunskap, socialkunskap och hemkunskap – men även i religionshistoria och historia. Intressant nog visade hennes undersökning att lärare i historia undvek det man kallade ”det heta stoffet, till exempel de förtryckta kvinnornas kamp.” Detta ansluter också till mycket forskning som finns idag om hur lärare förhåller sig till det vi idag kallar ”kontroversiella ämnen” i undervisningen.

När det gällde specifikt läroböckerna konstaterades att de behövde en noggrannare granskning – läroboksnämndens granskningar var inte tillräckliga. Ett förslag var att läroboksförlagen som lyckades med den svåra frågan att inkludera kvinnor på ett bättre sätt skulle marknadsföra sina böcker som ”positiva i könsrollsfrågan”.

Idag har samhället i stort nått längre i jämställdhetsfrågan, och även om det gått långsammare än vad man hoppades på 1960-talet börjar vi nu se en förskjutning mot mer inkluderande läromedel. Det intressanta med vårt historiska perspektiv blir att se hur långsamma vissa processer är, men även hur argument från 1880-talet är liknande på 1960-talet, och även i våra dagar.

Referenser:
Kyle, Gunhild (1981). Kvinnohistoria i forskning och skolundervisning. Stockholm: Skolöverstyrelsen
Dagens Nyheter 1968-11-04
Svenska Dagbladet 1968-03-22