Utvecklingssamtalens historia

Varför har vi utvecklingssamtal i skolan? Många barn och kanske några föräldrar har säkert ställt sig frågan, och fått höra att det är en plats för kommunikation mellan hem och skola, och en möjlighet att både ge återkoppling och lyfta frågor som rör det individuella barnet. Få har nog funderat på den mer utbildningshistoriska bakgrunden till dagens utvecklingssamtal.

Redan i och med utredningarna inför den kommande grundskolan på 1940- och 50-talen betonades vikten av samverkan mellan hem och skola i flera utredningar, och när grundskolan slutligen infördes år 1962 fanns ett eget avsnitt om samverkan i läroplanen. I den lyftes föräldramöten och åhörardagar medan organiserade utvecklingssamtal inte fanns inskrivna varken som krav eller förslag. Inte heller i den reviderade läroplanen för grundskolan några år senare, Lgr 69, beskrevs utvecklingssamtal. Med införandet av Lgr 69 hände dock något intressant som skulle komma att påverka utvecklingssamtalens uppkomst: terminsbetygen begränsades och ordningsbetygen avskaffades. Ändringen infördes från och med läsåret 1970/71.

Skolklass på 1970-talet, Brattåsskolan. Foto: Werner, Rolf (Kållereds hembygdsförening)

Detta verkar i sig ha satt igång en intern diskussion i dåtidens skolmyndighet: Skolöverstyrelsen. Både ordningsbetyg och terminsbetyg hade tidigare varit ett sätt att kommunicera med hemmen, och nu behövde man alltså hitta nya vägar för dialog med hemmen, där de enskilda elevernas skolgång (och uppförande) stod i centrum.  När dessa togs bort uppstod ett behov av en ny typ av kommunikation med hemmen, och idén med utvecklingssamtal lanserades. Hösten 1970 ägnade Skolöverstyrelsen ett nummer av sin tidskrift ”Aktuellt från Skolöverstyrelsen” åt frågan om kontakten mellan hem och skola. Här dök utvecklingssamtalet upp: en tanke om formaliserade personliga samtal mellan föräldrar och skola, en eller två gånger per läsår beroende på årskurs.

Det råder ingen tvekan om att bakgrunden var förändringarna i betygssystemet. Skolöverstyrelsen formulerade sig på detta sätt:

”Terminsbetygen har tidigare fungerat som det viktigaste medlet att informera om elevens studieprestationer. Det som främst bedömts har varit kunskaper och färdigheter. Från läsåret 1970/71 kommer betyg endast ges vid slutet av vårterminen i årskurserna 3, 6 och 7 samt vid slutet av varje termin i årskurserna 8 och 9. Betyg i ordning och uppförande slopas helt. Behovet av en mera personlig och muntlig kontakt ökar.”

Förslaget blev att föräldrar och skola en gång per termin i stället skulle ha individuella samtal. Med detta lades alltså grunden till dagens utvecklingssamtal.

Skolöverstyrelsens schema över föräldrakontakt.

Skolöverstyrelsen fortsatte:

”Dessa, i första hand individuella, kontakter mellan skola och hem får inte bli endast en språklig ersättning för det som betygen tidigare uttryckte. De skall syfta till en bedömning av elevens personlighetsutveckling, där det som kan mätas med betyg endast utgör en viss del.”

Här behöver det dock förtydligas Skolöverstyrelsens riktlinjer inte var tvingande, och att vi inte vet i vilken utsträckning skolor faktiskt införde den här typen av samtal mellan hem och skola. Vi vet även att Riksförbundet Hem och Skola några år senare drev frågan att ”kvartssamtal” som man då kallade det borde vara obligatoriskt.

Med nästa läroplan: Lgr 80 fick Hem och Skola igenom sitt önskemål. Från och med nu slogs det fast att lärarna hade en skyldighet att ha kontakt med föräldrar två gånger per läsår, och att detta skulle ske genom samtal. I läroplanen stod det bland annat att ”Lärarna skall vid dessa samtal söka ge en nyanserad bild av eleverna och inte begränsa samtalen enbart till elevernas studieresultat.”

Genom denna formulering kan man kanske ana ett spår från de ett decennium tidigare avskaffade betygen i ordning och uppförande, och hur detta skulle kommuniceras till hemmen. Av detta kan vi lära oss att utvecklingssamtalen föddes ur ett problem snarare än ett pedagogiskt ideal: när ordningsbetygen försvann behövdes ett nytt sätt att tala med hemmen om eleven.

Källor:
Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1970/71, 36
Läroplaner