19 augusti 2026| Johanna Ringarp
Valet är ditt!
Den andra söndagen i september infaller den stora valdagen. Då väljer röstberättigade i Sverige vilka som ska företräda dem i riksdag, regionerna och kommunerna. Bor eller vistas man utomlands går det att brevrösta redan nu.
Ett val som ofta hamnar i skymundan är riksdagsskolvalet. Mellan den 24 augusti och den 8 september får många högstadie- och gymnasieelever möjlighet att prova på att rösta. Skolval, som i dag genomförs i samband med både riksdags- och EU-val, syftar till att ge elever kunskap om hur demokratiska och politiska processer fungerar i praktiken. Tanken är att stärka ungas demokratiska kompetens och uppmuntra dem att bli aktiva och engagerade medborgare.

Skolval. Karl H Hernrieds arkiv acc.nr 1943/144-145, 1953/098, 1977/108, 1990/005, Nordiska Muséet
Skolval på högstadie- och gymnasieskolor har anordnats i Sverige sedan slutet av 1960-talet. I 1946 års skolkommissions utredningen, som låg till grund för det nya skolsystemet betonades starkt att en viktig målsättningen med skolan var ”att fostra demokratiska människor”. Detta kom sedan att förtydligas i läroplanen för grundskolan från 1962, där man hänvisade till skollagens första paragraf där det skrevs fram att en viktig uppgift för skolan var att förmedla eleverna kunskaper och främja deras utveckling ”till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar”.
Skolvalen är ett sätt att omsätta skollagens demokratiuppdrag i praktiken. I dag är det Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), tidigare Ungdomsstyrelsen, som ansvarar för skolriksdagsvalen. Genom åren har myndigheten också samarbetat med andra aktörer. Inför valet 2002 arrangerade exempelvis Ungdomsstyrelsen, Skolverket och Aftonbladet tillsammans satsningen Ungt val, där gymnasieelever fick möjlighet att rösta. Även om de etablerade partierna fick flest röster förekom inslag av humor i valresultatet då partier som ”Kalle Anka-partiet” och ”Billigare öl-partiet” fick ett antal giltiga röster. Det visar att skolval inte bara är en övning i demokrati utan också en arena där unga får utforska och förhålla sig till politik på sina egna villkor.

Skolval, Kronan skofabrik. 19 september 1968. Örebro Kuriren, Örebro Läns museum.
Varför är det då viktigt att göra sin röst hörd? Det handlar om att som människa känna att man kan påverka sin situation genom att argumentera och organisera sig med andra för att uppnå en förändring. Samtidigt visar forskningen att färre ungdomar idag är engagerade i ungdomsförbunden eller elevkårerna. En fråga man kan ställa sig är därför om hur det har gått med skolans målparagraf ”att fostra demokratiska människor”? Eller om det är den ökade rättstänkandet och individualiseringen i såväl samhället i stort som i skolan som har motverkat tanken om det gemensamma?
Skolriksdagsval kan ses som en demokratisk övningsarena. På samma sätt som kvinnor före rösträttens införande deltog i möten och föreläsningar för att lära sig om den politiska processen, kan skolval ge unga en första inblick i hur demokratiska processer fungerar i praktiken.
Att rösta handlar inte bara om en rättighet, utan också om möjligheten att påverka samhället. Därför är skolval en viktig del av skolans demokratiuppdrag som sträcker sig långt utanför klassrummets väggar. Genom att tidigt få känna att den egna rösten räknas kan fler unga bli aktiva och engagerade medborgare i framtiden.
Vidare läsning
Amnå, Erik & Helander, Anna, Ungas organisering och politiska deltagande. En kunskapsöversikt, Forte, Stockholm, 2022.
Bolin, Niklas, ”De politiska ungdomsförbunden som partipolitikens plantskola”, i Halla, Anna, Valeberg, Elsa & Schenström, Ulrica (red.), Vad hände?!: Från engagemang till karriärister, en bok om partipolitikens förfall, Fores, Stockholm, 2024, s. 46-67.
Brors, Henrik, ”Vart fjärde år har vi verklig makt”, Dagens Nyheter 24 augusti 2006.
Dagens Nyheter, ”Många valde att blankrösta i skolval”, 29 april 2002.
Ericsson, Martin & Sundevall, Fia (red.), ”Rösträttens begränsningar i den svenska demokratin”, Temanummer, Arbetarhistoria nr 2–3 (170–171) 2019.
Falkirk, John, ”Elevinflytande”, Dagens Nyheter 4 juli 2017.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, (MUCF), ”Gör din röst hörd”.
Nandorf, Tove, ”Ta makten!” Dagens Nyheter 24 augusti 2006.


