25 september 2024 | Esbjörn Larsson

Elevens val, Fria aktiviteter och Fritt valt arbete

Från och med i höst (2024) har elevens val försvunnit som en del av undervisningen i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Istället läggs denna tid på utökad undervisningstid för samhälls- och naturorienterande ämnen samt beroende på skolform utökas även undervisningstiden i bild, hem- och konsumentkunskap, musik samt slöjd. Men vad var den ursprungliga tanken med elevens val och hur ser denna tankes förhistoria ut?

Elevens val är något som funnits i svensk skola sedan införandet av 1994 års läroplan (Lpo 94). Som framgår av förarbeten till läroplanen var tanken med elevens val att ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i olika skolämnen för att ge dem en utbildning som var anpassad efter deras behov och intressen. Förhoppningen var även att detta skulle öka elevernas engagemang för skolarbetet och främja studiemotivationen.

Detta var dock inte någon ny tanke utan redan med den läroplan som introducerades 1970 (Lgr 69) gavs utrymme för elevernas intressen i vad som då kallades Fritt valt arbete på högstadiet. Till skillnad från Elevens val hade Fritt valt arbete ingen direkt koppling till befintliga skolämnen, utan huvudsyftet var att självständigt planera och genomföra en uppgift som snarare hade med elevernas trivsel och fritidsintressen att göra.

Som exempel på Fritt valt arbete lyftes en rad olika aktiviteter fram såsom foto och film, konsthantverk, körkortsteori, dans, drama, idrott, sång och musik, men Fritt valt arbete kunde också bestå av genomförande av undersökningar eller att fördjupa sig i olika världsfrågor. Viktigt var dock att arbetet skulle bygga på elevernas egen planering samt att det även skulle redovisas i någon form. Vidare framhölls att Fritt valt arbete skulle bedrivas i åldersblandade grupper och att verksamheten med fördel kunde ske i samverkan med lokalt föreningsliv.

”Elever i Fritt valt arbete”

”JkB 09681 – Lekplats”,
Hämtad 23 september 2024 från platsen: Järfälla kommuns bildarkiv,
https://jkn.kulturhotell.se/objects/c48-14622/

I och med den nya läroplan som kom på 1980-talet (Lgr 80) ersattes Fritt valt arbete med Fria aktiviteter. Till skillnad från dess föregångare hade Fria aktiviteter inte lika stort fokus på elevernas egen planering och genomförandet av en verksamhet. Tanken var dock fortfarande att ge eleverna möjlighet att ägna sig åt något som inte hade direkt koppling till skolans undervisning även om man nu också öppnade upp för att använda tiden avsatt för Fria aktiviteter till stödundervisning i svenska och matematik.

Vad gäller innehållet finns det stora likheter mellan Fria aktiviteter och Fritt valt arbete, även om man inom Fria aktiviteter även pekade ut att dessa även kunde bestå i att eleverna deltog i det dagliga arbetet på skolan. Detta kunde exempelvis ske genom att servera och duka vid skollunchen, aktivt delta i utformningen av skolgården, att fungera som fadder för yngre elever eller hjälpa till i skolbiblioteket.

Sett i retrospektiv har det sena 1960-talets tanke om att låta eleverna själva ta ansvar för en del av skoltillvaron successivt begränsats genom åren tills den från och med i höst helt försvunnit. Vad gäller orsakerna bakom denna förändring behövs det dock mer forskning på området för att ge ett ordentligt svar.

Denna artikel bygger framförallt på Läroplan för grundskolan (Lgr 69), Läroplan för grundskolan (Lgr 80), Skola för bildning (1992) samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94).

TRE FORSKARE skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Historiker berättar