Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Skolans språkundervisning
SKOLANS SPRÅKUNDERVISNING När fick engelskan den starka ställning som språket har i svensk skola idag?
Skolhus
SKOLBYGGNADERNAS BETYDELSE HAR I ALLA TIDER VARIT STOR och genom att beskriva utvecklingen över tid får man också en större förståelse för skolans syn på utbildning.
Barnbiblioteket Saga och lärarna – en tidig läslista?
FÅ BOKSERIER HAR HAFT så stor betydelse för de svenska barnens läsning som Barnbiblioteket Saga. Kan man se dem som en tidig form av läslista?
Från reallinjen till natur & teknisk
INRÄTTANDET AV REALLINJEN på läroverkets gymnasium, det vi idag benämner naturvetenskapligt program, är en av de långsiktigt mest framgångsrika utbildningsreformerna i svensk utbildningshistoria.
Lärare – ett kvinnoyrke?
LÄRARE – ETT KVINNOYRKE? När blev läraryrket ett yrke för kvinnor? Ibland hör det i debatten att läraryrket har blivit ett kvinnoyrke och ser man till tillgänglig statistik är det svårt att säga emot.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Varför avskaffades studentexamen i Sverige?
Anledningen till att man 1964 fattade beslut på riksdagen om att studentexamen skulle tas bort hade enligt Olof Pettersson inga ideologiska förtecken, utan skälen var snarare praktiska. Ett sådant utgjordes
Läs mer
Hur många gånger sedan 1967 har lärarfackliga organisationer i Sverige strejkat?
Fyra gånger är det korta svaret på hur många gånger som de svenska lärarfackliga organisationerna har varit ute i strejk sedan 1967. Däremot betyder
Läs mer
När tog man bort träslöjd och ersatte det med syslöjd?
Träslöjd har aldrig försvunnit ur skolundervisningen. Däremot har det skett förändringar i slöjdens ställning och rörande vilka som haft trä- respektive textilslöjd i skolan. Trots
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.
