Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Sportlov, vårvinterlov eller kokslov – kärt barn med många namn
SPORTLOV, VÅRVINTERLOV ELLER KOKSLOV Vilket var det som kom först?
Elevrörelsens historia
UNGDOMARS LIV I SKOLAN består både av en formell del i klassrummet och ett socialt liv i korridorerna, på skolgården och på andra lämpliga eller olämpliga platser.
Skoldrama på 1600-talet
VAD LÄRDE SIG EGENTLIGEN ELEVERNA PÅ 1600-TALETS GYMNASIER? Den frågan kan förstås besvaras på flera olika sätt. Enligt Nationalencyklopedin var stormaktstidens gymnasium ”ett tungt teologiskt förankrat och fast organiserat latinläroverk, som under två århundraden dominerade skolan”. Kristendom och klassiska språk stod alltså på schemat, men eleverna gjorde mer än så, bland annat spelade de teater.
Från gymnasium till gymnasieskola
FRÅN GYMNASIUM TILL GYMNASIESKOLA Hur länge har vi haft gymnasieskolor i Sverige och när blev det så att i stort sett alla elever som lämnar grundskolan gick vidare till en gymnasieutbildning?
Kvinnliga barnvisepionjärer
NU ÄR GLADA JULEN SLUT, SLUT, SLUT. Julegranen dansas ut, ut, ut. Visst känner ni igen stroferna?
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Hur många lärare fanns det vid förra sekelskiftet?Hur många lärare fanns det vid förra sekelskiftet? Och hur får ni som forskar fram den typen av uppgifter?
Vid sekelskiftet 1900 fanns det i Sverige 1290 läroverkslärare och
Läs mer
Har man någon gång vigts till lärare, och hängde det i så fall ihop med synen på läraryrket som ett kall?
Det har inte förekommit att man använt uttrycket vigas till lärare i historien.
Det har
Läs mer
Varför avskaffades studentexamen i Sverige?
Anledningen till att man 1964 fattade beslut på riksdagen om att studentexamen skulle tas bort hade enligt Olof Pettersson inga ideologiska förtecken, utan skälen var snarare praktiska. Ett sådant utgjordes
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.
