Huslig ekonomi – samhällsförbättring genom matlagning

Huslig ekonomi som frivilligt skolämne infördes i folkskolan 1897, men redan på 1870-talet hade det funnits kurser i ämnet. Ämnet tyckts ha omfamnats av såväl politiker som lärare och föräldrar och med tiden dök kurser riktade mot folkskolans äldre flickor och de som nyss lämnat skolan upp runt om kring i landet.

Vad var då huslig ekonomi? Det var kort och gott en grundkurs i husliga sysslor som matlagning, städning och tvätt. Föregångaren till det som i dagens skola går under namnet hem- och konsumentkunskap. Skillnaden mot idag var att vid slutet av 1800-talet var det enbart ett ämne för flickor. I 1900 års normalplan för folkskolan, det vill säga den tidens läroplan, betonades vikten av sparsamhet och renlighet. Maten skulle vara näringsrik och välsmakande, och framförallt anpassad för ett allmoge- eller arbetarhem.

Det var ett skolämne starkt präglad av föreställningar om klass och vad som var lämpligt för en familj ur samhällets lägre klasser. Samtidigt hade ämnet huslig ekonomi vuxit fram vid de privata flickskolorna där flickor från främst medelklassen gick. På flickskolorna gavs flickorna en utbildning som både skulle förbereda dem på livet som maka och mor och ge dem förutsättningar att läsa vidare för att själva försörja sig, till exempel som lärarinna, om de inte blev gifta. För de flesta av folkskolans elever var målet att börja arbeta så snart man klarat av skolan och genomgått konfirmationen.

Arbetarklassens hushållning, eller snarare brist på den, seglade upp som en fråga i den offentliga debatten i slutet av 1800-talet. Det handlade framförallt om den grupp som bodde i städerna och försörjde sig genom arbete i fabriker och andra typer av industriell verksamhet. Politiker, samhällsreformatorer och representanter från utbildningsväsendet ondgjorde sig över husmödrarnas okunskap och ovilja.

Reformpedagogen Eva Rodhe menade att kvinnornas bristande kunskaper kring hur man tar hand om ett hem ledde till sjukdom och brist på arbetslust. Vilket i sin tur förde med sig ett allmänt förfall, som drev barnen ut på gatan och männen till krogen. Det var en mörk bild som Rodhe målade upp. Lösningen på problemet var, enligt Rodhe, att införa huslig undervisning i skolan. Hon medgav att tidens låga löner för arbetare också påverkade de sociala förhållandena i många familjer, men menade ändå att denna reform skulle göra mycket för att avhjälpa problemet.

Matlagningslektion i Fackskolan för huslig ekonomi, Uppsala.
Fotograf: Gunnar Sundgren, Upplandsmuseet, genom Digitalt museum.

Kurser för skolkökslärarinnor i Stockholm, Göteborg och Uppsala etablerades på 1890-talet. Det var vid dessa skolor som flera av de drivande lärarinnorna inom fältet kom att vara verksamma. Dessa kvinnor hade själva en medelklassbakgrund och var engagerade i tidens sociala frågor som kvinnlig rösträtt. Deras förhållande till flickor och kvinnor ur lägre klasser präglades trots detta av en fostrande ton, där skötsamhet och renlighet var ledord. Antalet kurser i huslig ekonomi ökade fram till första världskriget för att sedan minska. En anledning till detta var det ekonomiska läget som Sverige trots sin neutralitet befann sig i. När den nya grundskolan infördes i början av 1960-talet hette ämnet hemkunskap och var nu till för både flickor och pojkar.

Vidare läsning:

Eriksson, Inger, Eva Sophia Rodhe, SKBL.