Utomhuspedagogik

Vad har skolträdgårdar haft för betydelse för undervisningen? Tidigt fanns en fostrande idé bakom utomhuspedagogiken, även om man idag mer fokuserar på dess funktion för att öka elevers kognitiva förmågor och deras skolprestationer.

I folkskolan kom trädgårdsskötsel tidigt ett bli ett skolämne. Förutom att trädgårdsskötsel sågs som en viktig undervisningspraktik som gav barnen kunskaper om odlandets konst så kunde folkskolans lärare genom att odla på skolgården få lite extra inkomst. Lönen som lärare var nämligen låg, och genom att själva odla rotfrukter och köksväxter kunde en lärare dryga ut sin inkomst.

I skolämnet trädgårdsskötsel rensar eleverna i kållandet, 1941. Fotograf: Okänd,  Örebro Stadsarkiv.

Att odla sin egen trädgård blev därmed ett sätt att förena undervisning av folket med fattigvårdsproblematiken. Barnen fick genom skolämnet kunskaper om odling och hur man skötte en trädgård. Kunskaper som de sedan kunde ta med sig hem till sina föräldrar. Vilket i sin tur ledde till att flera familjer kunde äta sig mäta genom egenhändigt odlade grönsaker och frukt.

Skolträdgårdarna hade också en fostrande estetisk funktion. Det handlade om att skapa en plats som var en fröjd för både ögat och själen. För ”lika behöflig som dräkten är för kroppen, till skydd och till prydnad, är trädgården för hemmet”. Orden kommer från ett föredrag från Trädgårdskongressen i Västerås 1902, där relationen mellan människan och trädgården beskrevs. Föredragshållaren Thorvall poängterade också den återhämtning som människan kunde få i sin trädgård:

”Hemmet och trädgården höra oskiljaktigt tillsammans. I trädgården mötes barnet af friskhet och skönhet, af sol och svalka, af renhet och ordning; där insuper det hälsa till både kropp och själ, kärlek till hem och fosterjord. Men icke blott för barnet utan också för den vuxne — icke minst för `den fattige arbetaren´ — skulle en liten trädgård vid hans hem vara en sannskyldig välsignelse. Hvem kan bättre än han behöfva att där få andas ut dammet och tröttheten och inandas den vederkvickelse naturen alltid skänker?”

Föredraget refererades i tidskriften Läsning för svenska folket. Tidskriften, som gavs ut av Sällskapet för nyttig kunskapers spridning, hade som uppdrag att förbättra arbetarklassens utbildning och sprida allmänbildning och kärlek till fosterlandet.

Utarbetad av Lektor Fil. Dr. Björn Ursing. Tillverkad av Norstedt. Arkiv: Vänersborgs museum

Förutom de praktiska och estetiska kunskapar som ämnet gav eleverna, ansågs också själva utomhusaktiviteten, att komma ut i friska luften och röra på sig, som något viktigt. Tankar som lever kvar än idag.

Det finns dock en skillnad mellan dåtidens skolträdgårdsodlingar och dagens utomhuspedagogik. Om dåtidens argument handlade om att lära barnen praktiska färdigheter för att få mat på bordet och fosterländsk kärlek, kom miljöhotet och relationen mellan hur vi brukar naturen och den klimatpåverkan som det kan medföra med tiden att stå i förgrunden. Startskottet kom genom Rachel Carsons bok ”Tyst vår” som kom ut 1962, vilket ledde till att miljöhotet blev en bred samhällsfråga.

Beredskapsplaner och hotet mot den biologiska mångfalden, kanske gör att argumenten för skolträdgårdar idag åter börjar handla om vikten av att lära sig bruka jorden. Andra framhäver idag utomhusundervisningens betydelse för förbättrad inlärning och därmed bättre skolprestationer för den enskilde eleven. Samtidigt bör vi inte glömma bort utomhuspedagogikens betydelse för elevers sociala och emotionella utveckling.

Vidare läsning

Faskunger, Johan, Szczepanski, Anders & Åkerblom, Petter, Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan, Linköpings universitet, Linköping, 2018.

Johansson, Ulla, Att skolas för hemmet: trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan 1842-1919 med exempel från Sköns församling, Diss., Umeå universitet,Umeå, 1987.

Naturvårdsverket, ”Skolträdgårdens historia”.

Thorvall, H. O. ”Om betydelsen af de små trädgårdarna”, Läsning för svenska folket (1), 1903.

Åkerblom, Petter, ”Footprints of School Gardens in Sweden”, Garden History, Vol. 32 (2), 2004, s. 229-247.

Åkerblom, Petter, Lära av trädgård: pedagogiska, historiska och kommunikativa förutsättningar för skolträdgårdsverksamhet, Department of Landscape Planning Alnarp, Swedish University of Agricultural Sciences, Diss. (sammanfattning), Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, 2005.