2500 sjungande skolbarn. Och kungen.

I år fyller Sveriges körförbund 100 år, och det kan inte betonas nog hur viktiga barn- och skolkörer har varit för den svenska körtraditionen under dessa år. Ett fint exempel på hur stort och betydelsefullt det varit med skolkörer hittar vi om vi går tillbaka till år 1929. Det året firades Barnkörernas Riksstämma i Stockholm. Runt 2500 elever från både Stockholm och landsbygden deltog i riksstämman, och fick med det ta del av ett fullspäckat körschema under några dagar i början av juni.

Initiativet hade tagits av läraren Knut E. Sandberg från Skebo året innan. Sandberg hade fått med sig Stockholms folkskoleinspektör på tåget och kunde därigenom dra igång planeringen av det omfattande evenemanget. Folkskolekörer runt om i landet fick chansen att anmäla sitt deltagande och samla in pengar för att kunna delta i denna stora begivenhet. Det kan dock vara värt att nämna att deltagande i  Barnkörernas riksstämma inte var hel okontroversiellt på sina håll. I Kramfors försökte till exempel styrande kommunister stoppa barnkörens deltagande, som man såg som ett ”kungafjäskande”. Kramforsbarnen fanns dock med i programmet för riksstämman, så kommunisternas kamp verkar inte varit så framgångsrik. Barnkörerna från landsbygden var dock i minoritet: ungefär 1000 barn kom från ”landsortsskolor” medan alltså 2500 barn kom från Stockholm.

Väl på plats i Huvudstaden hölls den 4/6 en stor öppningskonsert i Konserthuset, vilken följdes upp av gemensamma repetitioner och ännu fler konserter såväl som radioframträdanden. Riksstämman uppmärksammades också i media. I Både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter recenserades till exempel barnkonserterna. Dagens Nyheters recensent ger intryck av att vara både imponerad och stolt över kvalitén på körernas framträdande:

”Det är emellertid en glädje konstatera hur sunt materialet visade sig vara, hur kärnfrisk klangen och vilket aktningsbjudande arbete som numera nedlägges av skolornas sånglärare.” (Dn 1929-06-06, s. 12)

Höjdpunkten var på Svenska Flaggans Dag, som den sjätte juni kallades innan den blev officiell nationaldag. Här deltog barnkörerna både på slottets borggård för att uppvakta kung Gustav V och vid flaggfesten på Stadion, också den i kungens närvaro. Vi kan gissa att skolbarnen – och deras lärare och körledare – kände sig nöjda efter så fullspäckade dagar i huvudstaden.

Vad sjöng då barnen? När jag gick igenom tidningsarkiven för det här inlägget roade jag mig med att notera vilka sånger som omnämndes och lägga in dem som fanns på Spotify på en spellista. Därför kan vi nu för första gången i bloggens historia erbjuda ett soundtrack till dagens blogginlägg. Klicka på den här länken för att komma till spellistan där många (men inte alla) sånger och visor som barnkörerna sjöng år 1929 finns med. Som ni ser är det starkt präglat av nationalism och fosterlandskärlek, helt i den tidens anda. Om någon körentusiast vill revidera spellistan på något sätt är det bara att höra av sig. (Jag undrar till exempel hur det är med ”Bön ur Friskytten” av Weber, som skall ha framförts. Är det verkligen Agathas berömda ”Leise, Leise, fromme Weise” som barnen sjöng, eller menas någon annan? )

Det blev inga fler Barnkörens riksstämma, men tack vare den goda mediebevakningen kan vi idag ändå få en god inblick i hur det såg ut och vad som sjöngs år 1929.