22 maj 2024 | Sara Backman Prytz
Att möta utbildningshistorien
HISTORIEN ÄR BÅDE LÅNGT BORTA OCH NÄRA. 1800-talet kan i tid oftast kännas oerhört långt bort, men ibland möter vi blicken på någon som levde då och kan känna oss märkligt nära. Ett sådant exempel är porträttet av den unga lärarinnan Jenny Aurora Theresia Åstrand, född år 1846. Vi vet inte när porträttet är taget, men hon är kanske i sena tonåren eller tidiga 20-årsåldern. Bilden är alltså antagligen från 1860-talet.
Jenny ser lite avvaktande ut. Fotografering var ett nytt påfynd, och människor hade inte ännu lärt sig posera på det vanliga lite stelare 1800-talsmaneret som vi annars är vana vid att se. Fotot ingår i en porträttsamling framställda av Nils Edvard Forssel, som redan på 1850-talet började framställa ambrotyper. Människor verkar ha varit hans favoritmotiv, och tack vare det kan vi möta många av den tidens skarabor.
Om man intresserar sig för utbildningshistoria blir det lite extra intressant att leta i Forssells samling efter lärarna och lärarinnorna. Vilka var dom, och hur såg dom ut? Förutom Jenny har vi i samlingen också skolläraren Svante Sandberg.
Han har en strängare uppsyn. Att han är äldre än Jenny är inte bara en slump – det var ofta unga flickor som fick börja undervisa de allra yngsta barnen. När barnen blev lite äldre tog männen vid denna tid över undervisningen. Vi kan alltså gissa att Jenny undervisade i småskolan, en slags motsvarighet till det vi idag kallar lågstadiet och vilken började införas på 1850-talet, medan Svante säkerligen undervisade i folkskolan, vilken formellt inrättades år 1842.
I samlingen finns också en läroverkslärare:
Här ser vi Nils Johan Kylén, språkläraren vid Skara Läroverk. Läroverken var vid denna tid exklusiva skolor där ett litet fåtal av landets gossar gick. Kläderna och klockkedjan visar att även han som lärare hörde till en lite högre samhällsgrupp.
Tre lärare från samma tid: Jenny, Svante och Nils. De representerar olika skolformer, och avslöjar samtidigt något om samhället i stort vid 1800-talets mitt. Frågor om klass, kön och ålder är ständigt närvarande när man riktar ljuset mot skolans historia. Mönster och strukturer som vi lättare ser genom historien kan samtidigt hjälpa oss att sätta dagens skola och samhälle i ett större perspektiv och ge oss nya insikter om samtiden.
Avslutningsvis en sista bild från Forssells samling – ett barn. För hur betydelsefulla lärare än har varit genom skolans historia hade de inte varit någonting utan sina elever. Bilden visar Forssells egen dotter, Tekla. Kanske gick hon någon gång i Jennys eller Svante skola. I alla fall inte i Nils, för läroverken var helt stängda för flickor och skulle fortsätta vara det en bra bit in på 1900-talet.
I den här bloggen kommer vi skriva just om skolans historia. Vi som är skribenter forskar om utbildningshistoria och kommer dela med oss av egen forskning, andras forskning och sådant vi ramlar över i arkiven. Vi hoppas särskilt att vårt eget engagemang i utbildningens historia ska märkas och kanske till och med smitta av sig. Och om ni läsare har frågor som berör någon aspekt av utbildningshistoria är ni varmt välkomna att använda vår frågelåda – vi lovar att svara!
