Utbildnings­historia

Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.

  • HISTORIKER BERÄTTAR. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson är forskare vid Uppsala- och Stockholms universitet och gör nedslag i skolhistorien. Vad hände då och hur ser det ut idag? Läs mer
  • HISTORIELÅDAN. Ställ en fråga om utbildnings- och skolhistoria så svarar våra jourhavande forskare. Eller läs vad andra har undrat över och fått svar på. Läs mer
  • PROJEKT & INSATSER. En sammanfattning av våra insatser för utbildningshistorien, från nu till då med flera projekt och historiska insatser. Läs mer

Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.

  • HISTORIKER BERÄTTAR. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson är forskare vid Uppsala- och Stockholms universitet och gör nedslag i skolhistorien. Vad hände då och hur ser det ut idag? Läs mer
  • HISTORIELÅDAN. Ställ en fråga om utbildnings- och skolhistoria så svarar våra jourhavande forskare. Eller läs vad andra har undrat över och fått svar på. Läs mer
  • PROJEKT & INSATSER. En sammanfattning av våra insatser för utbildningshistorien, från nu till då med flera projekt och historiska insatser. Läs mer

Vad kan historien berätta?

Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?

Snöbollskrig

|16 februari 2021|

HÄR OM VECKAN fick jag ett mail från mina barns skola där skolledningen satte ner foten: snöbollskrig är inte tillåtet under skoltid. Samma regler råder förstås på skolor runt om i landet. Annat kunde det vara på 1800-talet och en stor del av 1900-talet.

Barnens vinterkläder

|12 februari 2021|

PÅ 1800-TALET fanns inga bävernylonoveraller, inga fleecefodrade regnkläder, inga goretex-impregnerade boots, och vattenpelare var inte uppfunnet. Barn fanns det ju däremot gott av, och snö också.

Vägen till skolan

|10 februari 2021|

SNÖ OCH KYLA. Det var inte bara elever som kunde ha långa skolvägar i snö och kyla och i undermåliga skor. Även lärarna fick kämpa på. Om Vägen till skolan.

Skolhuset

|8 februari 2021|

LÅNGT FÖRE elementen fanns, fanns skolor. Vissa skolor hade goda uppvärmningsmöjligheter med kakelugnar och ved. Andra skolor saknade både det ena och det andra och hade glipor i väggarna så att snöflingorna föll igenom.

VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar

När startade folkskolan i Sverige?

När startade folkskolan i Sverige?

Det enkla svaret på den frågan är att folkskolan startade 1842 med antagandet av Sveriges första folkskolestadga. Men eftersom folkskolestadgan föreskrev att socknarna hade fem år på sig att organisera
Läs mer

När infördes skolplikt i Sverige?

Varför infördes skolplikt i Sverige och när?

Frågan om den svenska skolplikten är lite komplicerad och svaret beror på vad man menar med skolplikt. Är det när man gör skolgång obligatorisk eller när alla behöver
Läs mer

Möt våra utbildningshistoriker

JOHANNA RINGARP
JOHANNA RINGARP

är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.

SARA BACKMAN PRYTZ
SARA BACKMAN PRYTZ

är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.

ESBJÖRN LARSSON
ESBJÖRN LARSSON

är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.