När ses första spåren av det demokratiska uppdraget i styrdokumenten?
Skola i samhällets tjänst var titeln på 1940 års skolutrednings betänkande från 1944. I den skrevs det fram att skolan skulle omdanas efter det moderna samhällets behov.
I 1946 års skolkommissions betänkande från 1948 utvecklades denna strävan. Förutom att ta sin utgångspunkt i den tidigare skolutredningens diskussion, så framhölls att det var på sin plats att i den kommande skolreformen tydligt betona att en viktig målsättningen med skolan var ”att fostra demokratiska människor”.
Skolans demokratiska uppdrag kom sedan att skrivas fram i de läroplaner som låg till grund för grundskolan. I läroplanen från 1962 hänvisas till skollagens första paragraf. Där skolans uppgift att förmedla eleverna kunskaper och främja deras utveckling ”till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar”, var den övergripande målsättningen.
I läroplanen från 1969 tydliggjordes skolans demokratiska uppdrag ytterligare. I läroplanen står det att ”skolan har till uppgift att hjälpa och stimulera varje elev att på bästa sätt ta till vara och utveckla sina inneboende förutsättningar både som enskild individ och som medborgare i ett demokratiskt samhälle”.
Vidare läsning
Den som vill veta mer om skolans demokratiska uppdrag kan läsa Skolverkets kunskapsöversikt Skolan och medborgarskapandet
Frågan är besvarad av utbildningshistoriker Johanna Ringarp
Varför avskaffades studentexamen i Sverige?
Anledningen till att man 1964 fattade beslut på riksdagen om att studentexamen skulle tas bort hade enligt Olof Pettersson inga ideologiska förtecken, utan skälen var snarare praktiska. Ett sådant utgjordes
Läs mer
Hur många gånger sedan 1967 har lärarfackliga organisationer i Sverige strejkat?
Fyra gånger är det korta svaret på hur många gånger som de svenska lärarfackliga organisationerna har varit ute i strejk sedan 1967. Däremot betyder
Läs mer
När tog man bort träslöjd och ersatte det med syslöjd?
Träslöjd har aldrig försvunnit ur skolundervisningen. Däremot har det skett förändringar i slöjdens ställning och rörande vilka som haft trä- respektive textilslöjd i skolan. Trots
Läs mer