Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
En skola för alla?
EN SKOLA FÖR ALLA blir en skola för ingen. Så löd rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet under påskhelgen. Rektorn på en skola i Stockholmsområdet säger att anledningen till den relativt nystartade skolans framgång är att de har en homogen elevsammansättning.
Trädgårdsutbildning för kvinnor
I ALLA TIDER HAR KVINNOR ARBETAT I TRÄDGÅRDAR. De har odlat, rensat och skördat. Själva yrket trädgårdsmästare var dock länge förbehållet män. I takt med att fler utbildningar och yrken öppnades för kvinnor under det sena 1800-talet började röster höjas för att även trädgårdsmästaryrket borde göras tillgängligt för dem. För det krävdes utbildningar.
Pjäser till skolan – Signe Wranérs barndramatik i Barnbiblioteket Saga
ATT LÅTA BARNEN SPELA UPP KORTARE pjäser är inget nytt i skolans värld. Även i Barnbiblioteket Saga utgör pjäser en viktig del.
Slöjd – ett föränderligt ämne
SLÖJDUNDERVISNINGEN När blev slöjd ett skolämne och hur har ämnet utvecklats?
Utomhuspedagogik
VAD HAR SKOLTRÄDGÅRDAR haft för betydelse för undervisningen? Tidigt fanns en fostrande idé bakom utomhuspedagogiken, även om man idag mer fokuserar på dess funktion för att öka elevers kognitiva förmågor och deras skolprestationer.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Hur många gånger sedan 1967 har lärarfackliga organisationer i Sverige strejkat?
Fyra gånger är det korta svaret på hur många gånger som de svenska lärarfackliga organisationerna har varit ute i strejk sedan 1967. Däremot betyder
Läs mer
När tog man bort träslöjd och ersatte det med syslöjd?
Träslöjd har aldrig försvunnit ur skolundervisningen. Däremot har det skett förändringar i slöjdens ställning och rörande vilka som haft trä- respektive textilslöjd i skolan. Trots
Läs mer
När började det med undervisningsfrihet under lördagar?
Undervisningsfrihet på lördagar infördes 1968 efter det att man sedan läsåret 1959/60 hade bedrivits försöksverksamhet med femdagarsvecka i skolan. I början gjordes försöken i begränsad skala, men från
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.