Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Förskollärarutbildningen och barnpsykologin
FÖRSKOLLÄRARUTBILDNINGEN ÄR EN av de allra största högskoleutbildningarna och är liksom övriga lärarutbildningar i förändring. En förändring i de nya målen är att lärare och förskollärare genom sin utbildning ska få kunskap om barns ”kognitiva utveckling”.
Saga och ”indianböckerna”
"FLERTALET POJKAR TORDE ANSE en ny ’indianbok’ för en nästan lika nödvändig julartikel som gran och risgryn” Läs om Sagas utgivning och om värderingarna i dessa böcker.
Sportlov, vårvinterlov eller kokslov – kärt barn med många namn
SPORTLOV, VÅRVINTERLOV ELLER KOKSLOV Vilket var det som kom först?
Elevrörelsens historia
UNGDOMARS LIV I SKOLAN består både av en formell del i klassrummet och ett socialt liv i korridorerna, på skolgården och på andra lämpliga eller olämpliga platser.
Skoldrama på 1600-talet
VAD LÄRDE SIG EGENTLIGEN ELEVERNA PÅ 1600-TALETS GYMNASIER? Den frågan kan förstås besvaras på flera olika sätt. Enligt Nationalencyklopedin var stormaktstidens gymnasium ”ett tungt teologiskt förankrat och fast organiserat latinläroverk, som under två århundraden dominerade skolan”. Kristendom och klassiska språk stod alltså på schemat, men eleverna gjorde mer än så, bland annat spelade de teater.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
När överförs skolan från kyrklig till borgerlig kommun i städerna?
Som ett resultat av den kommunreform som började gälla 1862 ersattes socknarna av kommuner. I samband med detta delades det som socknarna hade ansvarat för
Läs mer
När togs terminsavgifter bort i olika församlingars småskolor i olika delar av landet?
Att svara på när elevavgifterna i praktiken försvann i olika delar av landet är svårt eftersom detta inte är närmare undersökt i
Läs mer
När kan man säga att den svenska skolan var mest likvärdig?
För att kunna besvara den frågan behöver man bestämma sig för vad man menar med likvärdig. Är det att alla barn ska få samma
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.