SOM LÄRARE I NATURVETENSKAPLIGA ämnen möter Anders och Anna-Karin ofta en uppfattning att det skulle finnas ett ”facit” inom biologin – att eleverna gärna vill hitta svar i naturvetenskapen. Slutsatsen är snarare att naturen är mer queer än vi kanske tror, säger Anders Jonsson:
– Jag möts ofta av uppfattningen att det är ”tyckande” i andra ämnen men att vi har svaren i biologin. Men jag tycker att det är viktigt att visa eleverna att det finns många olika svar i naturen, och att det är en stor variation. Även om naturkunskapen och biologin kan ge svar så är det inte enkla svar, utan även motstridiga svar som visar på en variation. Just ordet ”naturligt” har stötts och blötts. Det är ett ord som jag är försiktig med. För vad menar vi med att något är naturligt?
Studiens syfte är att bidra med kunskap för att utveckla undervisning som verkar för jämställdhet, inkludering och handlingskompetens. Hur gör vi för att utmana diskriminerande föreställningar om sexualitet och kön?
– Svårigheterna för eleverna är att rikta sökljuset mot normerna som skapar normbrytare och att inte ta heterosexualiteten för given. Det måste man påminna om hela tiden. Som när eleverna exempelvis vill utforska varför det inte finns hormonella preventivmedel för män. Den frågan bygger på en föreställning om vad sex är – det vill säga mellan en man och en kvinna, för oönskade graviditeter är ju ett heteroproblem, säger Anna-Karin.

I SIN UNDERVISNING har de pratat mycket om hur språket upprätthåller normerna och bilden av det feminina och det maskulina.
– Säger vi att spermien tränger in i ägget eller att ägget släpper in spermien? Vi måste uppmärksamma eleverna på språkbruket. Säger vi att penis penetrerar slidan eller att slidan omsluter penisen? Jag brukar även lägga till påståendet att slidan slukar penisen och det tycker de är pinsamt för en sådan aktiv feminin sexualitet kan de knappt tänka sig, säger Anna-Karin.

I AVSNITTET TAS även begreppet ”välviljans ideologi” upp. Tillexempel så tenderar eleverna att beskriva transsexualitet som en ”naturlig avvikelse” som ska accepteras/tolereras.
– Även om eleverna på ett plan blivit medvetna om heteronormens effekter så bidrar texterna ändå till ett upprätthållande av det avvikande som icke önskvärt. Man befäster normbrytarna som en icke-önskvärd position. Jag vill att de ska rikta sökljuset mot de egna normerna. Vi behöver stötta eleverna i sättet som de ställer frågor, säger Anna Karin Fridolfsson.

Läs hela artikeln i Forskul