STUDIEN HAR GENOMFÖRTS på gymnasiet där eleverna har fått i uppgift att formulera frågor.
Maria Andrée berättar om några exempel från forskningslektionerna.
– Det fanns elever som formulerade frågor som: ”Är batterier bra?” Men hur ser en naturvetenskaplig undersökning ut som kan besvara en sådan fråga? Nej, det går inte. Vi måste precisera frågan, avgränsa den, göra den mer specifik. Vi måste hjälpa eleverna med det, säger hon.
– Vår ambition var att eleverna skulle lära sig att ställa naturvetenskapligt undersökningsbara frågeställningar, men vi märkte att det istället blev frågor som: ”Vad innehåller batterier för farliga ämnen?”. Det är någonting som de skulle kunna slå upp i läroboken istället, säger Sebastian.

I EN SENARE LEKTION blev det bättre. Eleverna plockade in sina erfarenheter från ett odlingsförsök med mungbönor som de gjort i biologin och plötsligt så kunde de precisera frågan till någonting som faktiskt skulle kunna vara undersökningsbart.
– Frågan blev också kopplad till en metod så deras fråga blev något i stil med: ”Hur påverkar kadmium och kvicksilver tillväxten hos mungbönor?” Då kunde frågeställningen bli kopplad till en metod och eleverna kunde då operationalisera vad de ville göra, säger Sebastian.

STUDIENS RESULTAT visar på tre viktiga aspekter för att nå fram till en fråga som är naturvetenskapligt undersökningsbar.
– Vi fick syn på tre aspekter: Precisering av det epistemiska objektet, operationalisering av det epistemiska objektet samt värdering av frågeställningen i relation till det epistemiska objektet, säger Sebastian och fortsätter:
– Att precisera det epistemiska objektet betyder att försöka precisera vad det är man vill ta reda på – någonting som är okänt, men som man faktiskt vill närma sig, och att göra det mer precist och att beskriva det.
– Den andra aspekten, att operationalisera det epidemiska objektet innebär att fundera på hur jag kan närma mig det här objektet och undersöka det.
– Den tredje aspekten handlar om att värdera frågeställningen i relation till det epidemiska objektet. Eleverna fick värdera om frågeställningen är naturvetenskaplig eller inte. Värderingen som eleverna arbetade med blev väldigt viktig i processen att kunna formulera en undersökningsbar frågeställning, säger han.

HUR KAN MAN SOM LÄRARE hjälpa till för att lyfta upp de här tre aspekterna och att hjälpa elever att formulera undersökningsbara frågeställningar?
– En jätteviktig del som jag fick upp ögonen för själv när jag undervisade var just det här med precisering. Att försöka bli mer precis i vad man faktiskt vill ta reda på. En annan del är att fundera på hur jag skulle kunna ta reda på det här. De två delarna kan man som lärare försöka hålla koll på, säger Sebastian.

UNDER STUDIENS GÅNG såg forskarna och lärarna också hur viktigt det var att skapa ett engagemang hos eleverna, ett intresse för att faktiskt undersöka någonting.
– Under en av lektionerna så vände vi på alltihopa och satte istället eleverna att titta på en massa data som de själva hade samlat in. Under idrotten så hade de testat blodtryck, puls och gjort undersökningar själva. Utifrån den datan så fick de ställa frågor. Vi såg värdet att försöka att skapa ett sammanhang för eleverna. Vi såg att eleverna blev engagerade och ville närma sig någonting som de inte visste något om. Och med hjälp av olika verktyg kunde de bli mer precisa, berättar Sebastian.

Läs hela artikeln i Forskul