Från riksdagsseminarium och rapportsläpp:

Varför gillar inte unga att läsa?

”Vi vuxna måste visa större nyfikenhet på vad barn läser, inte bara uppmana dem att läsa”. Det var en av slutsatserna när representanter för lärarkåren, läsfrämjare, forskare och politik samlades för att diskutera en av vår tids stora utmaningar: varför unga inte gillar att läsa. Under seminariet presenterades också rapporten Ett läsvänligt land, som handlar om dessa utmaningar.

Under de senaste åren har ungas lärande och läsande varit en flitigt debatterad fråga. Sjunkande PISA-resultat har fått stort utrymme i media och i politiken. Trots det har läsningen bland unga fortsatt att gå ner. Det är bakgrunden till varför riksdagsledamöterna Gunilla Svantorp (S), ordförande i Utbildningsutskottet och Christer Nylander (L), ordförande i Kulturutskottet, tillsammans med Lärarstiftelsen och Lärarförbundet, bjöd in till ett riksdagsseminarium på ämnet.

I panelen av presentatörer fanns representanter från läsfrämjare, forskarvärlden, lärare och politik. Eva-Lis Sirén, moderator och ordförande för Lärarstiftelsen, inledde med att påtala att det inte finns ett synkroniserat budskap från panelen:
”Vi är här för att väcka frågan till liv. Vi har alla olika synsätt, prioriteringar och analyser. Tillsammans ska vi ge er en bild av ungas läsning och väcka ert intresse att se möjligheterna att ta initiativ och utveckla politik, som gör Sverige till ett läsvänligt land”

Petter Odmark, analyschef på Reform Society och författare till rapporten Ett läsvänligt land, pekade att på att ungas läsning ofta blir en antingen eller-fråga. Det är antingen skolans ansvar eller föräldrarnas ansvar, eller att läsningen står i motsats till smarta telefoner och datorer. Han konstaterade också att ”det är något i dagens miljö som gör det svårare för mig att få mina barn att bli läsare, än vad det var för mina föräldrar att göra mig till läsare”.

Rapporten behandlar hur läsförmåga, läsvanor och läslust ser ut och har utvecklats bland barn och unga de senaste åren. Den finns att ladda ner i sin helhet längre ner på den här sidan.

Anne-Marie Körling, tidigare läsambassadör, gav en bild från verkligheten och från samtal hon haft med elever som har det tufft med läsningen. Hennes budskap var att vi måste engagera oss i ungas läsning och prata mer om läsning. ”Läsförmågan måste underhållas och vi vuxna måste vara nyfikna på vad barn läser. Det är viktigt att bjuda in dom i samtalet och att vi inte bara fokuserar på att dom läser utan vad dom läser”

Från forskarvärlden fick vi höra från Åsa Warnqvist och Katarina Rejman, som talade om vikten av kompetensutveckling för de som arbetar med barns läsning. De tog också upp problemet med att utgivningen av böcker anpassade för barn och unga med skrivsvårigheter ökat och hur det börjat användas i högre utsträckning av läsovilliga. Det är fel metod anser Katarina Rejman, då en överanvändning av lättlästa böcker drar ner förväntningarna.

Seminariet avslutades med att alla medverkande fick berätta vem de skulle vilja skänka en bok till och vilken bok det i så fall var. Bland annat gav Eva-Lis Siren Petter och hans fyra getter till alla barn. ”En utmärkt bok för högläsning som bidrar till ökad läslust”. Åsa Warnqvist från Svenska Barnboksinstitutet gav bort Den mörkaste delen av skogen av Holly Black ” tillsammans med 7–8 timmars ostörd lästid och en kanna te, till en tonåring”.
Det fick runda av ett spännande seminarium om en fråga som kommer fortsätta diskuteras i fler forum framöver.

Rapporten finns att ladda hem här.