28 september, 2026

Litteratur i alla ämnen på Rörstorpsskolan

I Rörstorpsskolans läsutvecklingsprojekt. Stora läspriset för grundskolans tidigare år, 6–11 år, går till klassläraren Jenny Svedbro samt fritids- och teknikläraren Charlotta Lönegård Gunnarsson vid Rörstorpsskolan i Värnamo.

Rörstorpsskolan i småländska Värnamo är en mångkulturell F-3-skola med 340 elever. Skolan startade för några år sedan ett projekt för att stärka elevernas läsförmåga och läsintresse, eftersom många elever hade svårt med läsningen och en negativ inställning till den.
Rektor inrättade en deltidstjänst för läsutveckling och läraren Jenny Svedbro tillträdde tjänsten. Hon har sedan lett läsutvecklingsprojektet tillsammans med Charlotta Lönegård Gunnarsson, som är tekniklärare och fritidspedagog.
– Idéerna utvecklas efter hand, och vi har haft olika projekt sedan ungefär två, tre år tillbaka. Budgeten är begränsad, men vi tycker att vi har lyckats komma långt med små medel. Det är tydligt att barnen läser mer och vill prata om vad de har läst, säger Jenny Svedbro.

Pettson och Findus på besök
Det allra första projektet inom läsutveckling blev en barnboksvecka som byggdes upp kring Pettson och Findus. När temat drog i gång mötte eleverna först Pettson och Findus genom att läsa böckerna. Alla klasser och fritids fick material med färdiga förslag på aktiviteter som passade till temat. Sedan blev det tipsrunda, pyssel och muckeljakt på skolgården, och till slut mötte de även karaktärerna i verkligheten.
– Barnen fick först ett brev där det stod att någonting magiskt skulle kunna hända och sen började Pettson dyka upp. En del elever mötte honom på väg till simningen, andra när de skulle ha lektion på skolgården och i en del klasser knackade han på fönstret. När Pettson berättade att hans katt var borta blev det jakt över hela skolgården. Alla barn i de 16 klasserna hjälpte till, gjorde flygblad som de satte upp och till slut hittade Pettson sin Findus, som satt och fiskade på taket, berättar Jenny Svedbro.
Denna första barnboksvecka blev en framgång och evenemanget har sedan dess blivit ett årligt inslag på skolan. Varje år utses en särskild barnbok som tema för hela skolan.

All personal samarbetar
En utgångspunkt för läsutvecklingsprojektet har varit att alla lärare, fritidspedagoger och övrig personal ska arbeta läsfrämjande tillsammans, med aktiviteter som all personal och alla elever inbjuds vara med på.
Första året låg fokus på att sprida känslan av att läsning är roligt och att skapa fysiska platser för läsning på skolan. Andra året handlade mycket om att få med föräldrarna, och nu under år tre satsar de på läsande förebilder och att läsa för varandra.

Böcker som prenumeration i förskoleklass
– Förra läsåret började vi engagera hemmen i ett projekt i förskoleklass som vi kallar ”Läs för mig”. I skolan uppmuntrar vi sedan länge till att läsa högt hemma, men tillgången på bra barnböcker i hemmen är inte jämlik. En del barn berättar att de knappt har någon bok hemma. Vi har hemlån på skolbiblioteket, men vi såg att i förskoleklassen nådde vi inte ut med böcker till hemmen, berättar Jenny Svedbro.
Skolan skickar nu hem mappar med en bilderbok som föräldrarna eller någon annan in barnets närhet uppmuntras att läsa högt. Förskollärarna håller ordning på vilka böcker eleverna har haft så att böckerna roteras mellan eleverna. Många föräldrar har kommenterat till förskollärarna att de uppskattat att få hem de utvalda boktipsen, och hos eleverna har det funnits en spänd förväntan kring ”vilken bok kommer jag få hem den här veckan?”

Bokvagn ute i ur och skur
Många idéer kring läsutveckling har vuxit fram successivt, till exempel bokvagnen, som möjliggör läsning ute på rasten. Skolans personal tar ut vagnen med böcker på rasterna, tillsammans med filtar och åkmadrasser att sitta på. Bokvagnen är uppskattad bland eleverna, även om de ibland kan behöva lite inspirerande lästips som draghjälp.
– Fröet till detta såddes för över tio år sedan, då jag arbetade på en annan skola och en elev frågade om det gick bra att ta ut en bok för att läsa på rasten. Det väckte en tanke som stegvis ledde till att vi här på Rörstorpsskolan började med bokvagnen, berättar Jenny Svedbro. Varje dag under skolans raster erbjuds barnen högläsning eller att tillsammans med andra barn lyssna till högläsning av en vuxen. På den första rasten är det läsning ute vid bokvagnen, säger Jenny Svedbro.
Om det är riktigt dåligt väder får barnen gå till biblioteket och läsa i stället. Det är populärt och biblioteket är litet, så skolan har infört ett kösystem med polletter.
För att eleverna ska bli duktiga läsare jobbar skolan medvetet med att ge barnen många timmar läsning varje vecka, dels som inplanerad läsning på lektioner och på fritids, dels som egenvald aktivitet. Läsutvecklaren arbetar med olika klasser och fritids uppdelat i perioder. Lärarna kommer till henne med önskemål om att stötta upp med bokcirklar, ge boktips eller att under perioden komma en gång i veckan och läsa högt och ha läsinspirerande aktiviteter i klasserna.

Läsning kopplad till teknik
För att lättare kunna använda läsningen som en del av undervisningen och ge eleverna ett sammanhang för olika uppgifter har Charlotta Lönegård Gunnarsson gjort ordning undervisningsförslag kopplade till böcker.
– Vi har skapat färdigpaketerade lådor som hör ihop med specifika böcker och innehåller uppgifter främst inom teknik. Pedagogen läser, och sedan fortsätter eleverna med att till exempel bygga ett träd av kompostpåsar i papper efter att läraren har läst en saga om ett ensamt träd, eller tillverka en vagn efter att ha läst ”Askungen”. Det har blivit mycket uppskattat, även av lärarna, eftersom det underlättar för dem att få ett färdigt material, berättar Charlotta Lönegård Gunnarsson, som är tekniklärare och fritidspedagog.
– Det här materialet gör vi själva och kopplar det alltså till läsning. Tekniklådorna är bra bland annat för barn som inte tycker om böcker men gillar att bygga. De är ett sätt att ”sälja in” läsning.

Läsning på fritids
Läsningen är en uppskattad del av verksamheten på de sex fritidshemmen.
– Det är populärt att sätta sig på de olika platser på fritidshemmet som är särskilt inredda för läsning och läsa tillsammans, slappna av och mysa. När en vuxen läser högt på fritids är det proppfullt i sofforna, och barnen läser även för varandra. Vi vet att många av eleverna inte klarar av att läsa tyst för sig själva och att de utvecklar sin läsning bättre av högläsning, säger Charlotta Lönegård Gunnarsson.
På fritids vid Halloween ordnades en gemensam spökrunda med läsning baserat på skräckböckerna ”Läs på egen risk”. Två böcker offrades och slets isär och bokuppslag efter bokuppslag kunde läsas uppsatta på träd. Tillsammans med spökdekorationer och en snitslad stig skapades så en spännande halloweenhistoria. Äldre elever gick och läste högt för yngre och föräldrar som kom för att hämta sina barn drogs också med.
– Det uppstår fina möten mellan elever som läser för varandra, mellan klasser och årskurser. Det var en lyckad aktivitet som kommer att upprepas även i år, berättar Jenny Svedbro.

Förbättrad måluppfyllelse
Elevernas språk- och läsförståelse har ökat i alla årskurser sedan projektet började. De båda lärarna framhåller att detta är ett resultat av det goda arbete hela skolan gör tillsammans, både i form av läsprojekt och genom att skolan arbetar medvetet med tidiga riktade insatser för de elever som behöver stöd i läsutvecklingen.
– Lärarna genomför själva satsningar och kommer med många kreativa idéer när det gäller aktiviteter kopplade till läsning. Initiativet har förändrat skolans läskultur och gjort läsningen tillgänglig för alla elever, säger Jenny Svedbro.
Rörstorpsskolan arbetar nu vidare med läsfrämjandet genom att bland annat introducera fler boklådor med färdiga undervisningsförslag och börja sprida projektet till andra skolor i kommunen.
– Vi är väldigt glada för Stora läspriset och har verkligen blivit inspirerade att utveckla läsandet ännu mer. Det finns mycket vi vill göra. Vi hoppas vi ska öka samarbetet med de närliggande förskolorna. Genom att elever får läsa högt för förskolebarn ska de få vara läsande förebilder och stödja de yngre barnens språkutveckling. Vi har också en idé om att ha ett läsförråd där lärare bara kan gå och hämta material, även lärare från andra skolor i kommunen, på sikt kanske till och med i hela landet, säger Jenny Svedbro.

Lästips för lärare från Rörstorpsskolan

  • Språkdidaktik i fritidshemmet av Ann S Pihlgren.
  • Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid av J. Cummins.

Kort om Stora läspriset 2026

  • Stora läspriset delas ut till pågående projekt som främjar ungas läsförmåga.
  • Sammanlagt kan 600 000 kronor delas ut till fyra grupper om minst två personer, varav minst en ska vara legitimerad lärare.
  • 2026 delades priset ut i alla fyra ålderskategorierna: för arbete med barn och unga 0–5 år, 6–11 år, 12–15 år och 16–25 år. Varje grupp får 150 000 kronor.
  • Stipendiaterna utses av en expertgrupp efter ett nomineringsförfarande.
  • Prisutdelning skedde på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2026.
  • Stora läspriset är instiftat av Lärarstiftelsen och SFUB, och delas ut för fjärde året i rad.