Gymnasium satsar brett på litteratur

Två lärare som arbetar med olika ämnen, men i samma klasser. Det är grundförutsättningen för det läsfrämjande projekt som drivs inom samhällsvetenskapliga programmet vid Nacka gymnasium utanför Stockholm. Inom ramen för projektet samplanerar lärarna undervisningen i svenska, samhällskunskap och historia med hjälp av skönlitteratur.
– Vi har hittat en systematik och en arbetsform som hjälper oss att uppfylla skolans dubbla uppdrag, kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget. Böckerna och samtalen om dem bidrar till elevernas förståelse för omvärlden och andra människor. Vi ser det som ett övergripande demokratiprojekt, säger Markus Åkesson, lärare i samhällskunskap och historia.

Fokus på läsförmåga
Upprinnelsen till att arbetssättet blev ett verktyg i undervisningen är att lärarna länge sett att alla elever inte läser de texter som de egentligen förväntas läsa hemma.
– Det är nog en erfarenhet som delas av många andra svensklärare. Vi ser ju också generellt problem med svag läsförmåga, svag läsförståelse och ett otillräckligt ordförråd, både i vår skola och i hela landet. Det är väldigt allvarligt. Genom högläsning, gemensam läsning och diskussioner ger vår metod alla elever draghjälp i att utveckla sin läsförståelse, säger Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska samt läs-språk-och-skriv-utvecklare inom Nacka kommun.
Som kollegor i samma arbetslag har Karin Herlitz och Markus Åkesson hittat ett gemensamt intresse för att stärka litteraturens roll i skolan.

Läsning på lektionstid
– Delar av vårt upplägg är nog ganska ovanligt, framför allt att vi läser ett bestämt antal sidor gemensamt i klassen på lektionerna för att vara säkra på att alla elever har läst samma sak. Fördelen är att vi kan ha gemensamma diskussioner om den lästa texten, berättar Markus Åkesson.
Arbetsformen används konsekvent hela terminerna. Varje lektion börjar med högläsning och fortsätter med tyst läsning, totalt ungefär 20–30 minuter. Där läsningen slutade på svensklektionen fortsätter den under lektionen i samhällskunskap eller historia.
– På svenskan samtalar vi om textens innehåll men även berättarperspektiv och olika stilgrepp. Sen fortsätter Markus diskussionen om den lästa texten, men utifrån ett samhällsvetenskaplig eller historiskt perspektiv. Eleverna skriver också en egen läslogg, berättar Karin Herlitz.

Romaner med teman
Integrerat med läsningen och diskussionerna fördjupas kunskapsområden enligt läroplanen, med antingen litterära eller samhällsvetenskapliga teoretiska begrepp.
En av böckerna som har använts är ”Skärvor av ett liv: vägen till och från Auschwitz” av Hédi Fried. Boken kretsar kring hennes liv som fånge i koncentrationslägren under andra världskriget. På svensklektionerna diskuterades bokens innehåll och textens kronologi, eftersom den rör sig fram och tillbaka i tiden. Även på historielektionerna diskuterades bokens kronologi, men då ur perspektivet hur mellankrigstiden och nazismen växte fram.
– Valet av böcker är centralt för att vi ska kunna knyta ihop diskussioner i våra olika ämnen. För att hamna rätt i urvalet behöver vi kunna våra ämnen bra, men det är också avgörande att vi båda läser väldigt mycket litteratur, konstaterar Karin Herlitz.

Gemensam skrivuppgift
Efter varje läst bok får eleverna en skrivuppgift som formuleras gemensamt av de båda lärarna. Skrivuppgiften bygger på den gemensamma läsningen, de gemensamma diskussionerna och de individuellt skrivna läsloggarna. Frågorna ges på papper och uppgiften skrivs i skolan i ett låst program.
I den avslutande skrivuppgiften efter läsningen av ”Skärvor av ett liv: vägen till och från Auschwitz” fick eleverna binda samman livet för huvudpersonen med den övergripande samhällsutvecklingen i Tyskland.
– Vi har också läst ”Svinalängorna” av Susanna Alakoski, som skildrar en barndom präglad av klasskillnader och invandrarliv i Skåne på 1960- och 1970-talen. På svensklektionerna diskuterades berättarperspektivet, som var barnets, och på samhällslektionerna introducerade vi den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om klass och tillgångar, berättar Markus Åkesson.
Efter läsningen av Mikael Niemis uppväxtskildring från Tornedalen, ”Populärmusik från Vittula”, var elevernas uppgift att diskutera processen där en person lär sig samhällets normer, värderingar, språk och beteenden, och en identitet kan ta form.

Identifierar svåra ord
Under diskussionerna om böckerna identifieras ibland vissa ord och uttryck som är oväntat svåra för eleverna att förstå.
– När vi läste fotografen Johan Perssons och journalisten Martin Schibbyes bok ”438 dagar” om deras fångenskap i Etiopien upptäckte vi att ingen elev riktigt kunde förklara vad en ambassad är. Det har varit en ögonöppnare att inse vilka ord som vi tar för givet att eleverna kan, fast de inte gör det, säger Markus Åkesson.

Tydliga resultat
Med det konsekventa arbetssättet genom flera år har eleverna blivit läsare. Lärarna märker en tydlig skillnad när det gäller läsintresset.
– Vi följer klasserna nära och ser tydliga framsteg över tid. I ettan tycker många att det är överväldigande att läsa, en del har kanske inte läst en enda bok tidigare. Sen vänjer de sig och går från ”ska vi läsa en bok IGEN?!” till ”vad ska vi läsa nu?”. Den tydligaste förändringen har skett i en klass som inte alls kände sig som läsare i början, men nu har blivit mer trygga i att både läsa och skriva, berättar Karin Herlitz.
Att skrivförmågan också förbättras är en viktig del av resultatet.
– Eleverna skriver bättre och förstår varför det är viktigt att kunna skriva. Vårt projekt visar också hur läsförståelsen gynnar eleverna i andra skolämnen. Våra elever kan läsa böcker när de kommer till universitetet, vilket inte är en självklarhet i dag.

Vill dela med sig
Eftersom arbetssättet fungerar bra vill de båda lärarna dela med sig av sina erfarenheter av samplanering och samläsning över ämnesgränserna. Det finns möjligheter att nå många kollegor, eftersom Nacka gymnasium är en stor skola med 2 200 elever.
– Vi skulle också gärna utveckla och bygga ut läsprojektet inom den övriga kommunen, till exempel genom att arrangera studiedagar. Det finns även tankar på att skapa en särskild sajt kring läsutveckling genom samläsning, att använda sociala medier mer och att på sikt kanske skriva en bok. Vi hoppas få mer tid att sprida vårt arbetssätt i och med att vi har fått Stora läspriset, berättar Karin Herlitz.
Andra lärare har redan visat intresse för arbetssättet men det finns också en viss tveksamhet och respekt för utmaningen.
– Arbetsbelastningen för lärare är hög, och några ämneslärare kanske kan undra hur de hinna med alla moment i läroplanen. Vår erfarenhet är att eleverna ändå inte orkar lyssna på 75 minuters genomgång, och att den extra tid som läsningen tar återbetalar sig i det långa loppet, säger Markus Åkesson.

Läs mer om Stora läspriset!