Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
Undervisning om källanvändning och referenshantering
Undervisning om källanvändning och referenshantering
Avsnitt 36, 2026
ATT REDOVISA, hänvisa och resonera om källtexter kan utvecklas med undervisning om så kallad referenshantering. För att utveckla elevers akademiska skrivande genomförde en forskare och två lärare en studie där de tillsammans planerade, genomförde och analyserade undervisning i referenshantering. Tester före och efter undervisningen visade att eleverna bland annat behöver förstå att sättet man använder och redovisar källor på varierar beroende på ämne och texttyp och att det finns olika regler för hur referenser skrivs och för hur man visar på skillnaden mellan egna tankar och andras.
JOSEFIN HELLMAN, FORSKARE forskare vid Södertörns högskola och utbildad gymnasielärare i svenska och psykologi, är tillsammans med Viktor Björklund, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocksgymnasium i Stockholm, det här avsnittets gäster. De berättar om slutsatser från studien som exempelvis att det finns vissa kritiska aspekter för lärandet och hur undervisning kan utformas för att göra aspekterna synliga.
STUDIEN BESKRIVS OCKSÅ i artikeln Referenshantering i gymnasieskolan – undervisning för skrivutveckling och diskursiv flexibilitet, i den vetenskapliga tidskriften Forskul, volym 13, nr 1, 2025. Även Cecilia Oskarsson, lärare på Anna Whitlocks gymnasium, är författare till artikeln.
Viktor Björklund, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocksgymnasium i Stockholm och Josefin Hellman, forskare vid Södertörns högskola och utbildad gymnasielärare i svenska och psykologi.
Flera poddavsnitt
Undervisningsutveckling: hur, för vem, och varför?
Livepodd 4 februari, 2026
VAD ÄR UNDERVISNINGUTVECKLING och vad ska utvecklas? Ska elevernas eller lärarnas lärande utvecklas och varför vill forskare att lärare ska engageras i forskningsprocessen redan i ett tidigt skede? Vilka mål ska undervisningsutvecklingen sikta mot och hur ska det gå till i praktiken när lärare redan har fullt upp med sin undervisning?
Känslor som verktyg i NO-undervisning
Avsnitt 33, 2025
BERÄTTELSESKRIVANDE är en del av grundskolans svenskundervisning. Men hur kan elever i årskurs 3 och 4 bli bättre på att använda beskrivningar i berättelser? Det ville forskaren Anja Thorsten ta reda på.
Berättelseskrivande: sex viktiga aspekter i undervisningen
Avsnitt 33, 2025
BERÄTTELSESKRIVANDE är en del av grundskolans svenskundervisning. Men hur kan elever i årskurs 3 och 4 bli bättre på att använda beskrivningar i berättelser? Det ville forskaren Anja Thorsten ta reda på.
Undervisning i fritidshem: balansera mål och elevers intressen
Avsnitt 33, 2025
I FRITIDSHEMMEN SKA elevernas utbildning i skolan kompletteras samtidigt som elevernas utveckling och lärande ska stimuleras. Fritidshemmets undervisning förväntas också ta hänsyn till elevers intressen, behov och erfarenheter samtidigt som verksamheten ska erbjuda en meningsfull tid utanför skolans undervisning. Hur ska det gå till?
Skapa kulturella uttryck i slöjden
Avsnitt 32, 2025
HUR KAN ELEVER LÄRA sig skapa en viss kulturs uttryck när de ska tillverka ett föremål i slöjden? Hur balanserar man elevens uppfattning om vad som är ”fint” med slöjdens estetiska och hantverksmässiga krav? Och måste traditionellt samiska material användas när man skapar något ”samiskt” eller går det bra med plast?
När fel svar ger möjlighet att lära algebra
Avsnitt 31, 2025
ETT SÄTT ATT UTVECKLA algebraiskt tänkande, förmågan att förstå strukturer och relationer inom matematik, är att kunna beskriva och generalisera regelbundenheter som mönster i talföljder.
Social hållbarhet främjas när elevernas egna röster och ord får ta plats
Avsnitt 30, 2025
ATT GE ELEVER UTRYMME att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden.
Att leka sig fram till kunskap i förskolan
Avsnitt 29, 2025
HUR KAN FÖRSKOLEBARNS FÖRSTÅELSE för symboler stärkas genom att leka affär? Om det berättar professor Ingrid Pramling Samuelsson och lektor Maria Magnusson i detta avsnitt av Lärare & Forskning
Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik
Avsnitt 28, 2025
ATT KUNNA SKILJA MELLAN FAKTA OCH ÅSIKTER och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande.
Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor
Avsnitt 27, 2025
HUR ALLT HÄNGER IHOP på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Hur kan geografiskt tänkande utvecklas i en lärandesituation?
