Podd: Lärare & Forskning
Lärare & Forskning – en podd om lärarnas undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare och det kommer ett nytt avsnitt den femtonde varje månad. Podden leds av Johan Boström som är redaktör och har erfarenhet från flera stora nyhetsredaktioner. Om du vill fördjupa dig i de ämnen som presenteras i podden hittar du forskarnas artiklar i sin helhet på forskul.se
När matematik blir ett språkprov
När matematik blir ett språkprov
Avsnitt 21, 2024
HUR SKA MAN BEDÖMA EN ELEV i matematik om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? Det har forskare och lärare undersökt i muntliga provsituationer med andraspråkselever i årskurs 9. Resultaten och slutsatserna delar de med sig av i det här avsnittet av Lärare & Forskning.
DEN MUNTLIGA DELEN av grundskolans nationella prov i matematik innebär att eleverna i mindre grupper gemensamt ska försöka lösa olika matematiska problem genom att samtala med varandra. Lärarna Charlotte Ahlström, förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, och Anne-Lie Hellström, lärare i matematik, upplevde på sin skola att elever på högstadiet med svenska som andraspråk hade svårt att nå de högre betygen i matematik. Statistik från Skolverket visar också att en mycket större andel av elever med svenska som andraspråk fick betyget F, underkänt, jämfört med de elever som har svenska som modersmål.
– Språkligt skiljer det sig väldigt mycket mellan olika språk hur man uttrycker tid och hur man använder algoritmer, säger Eva Norén som är docent i matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet och har lett studien som bland annat omfattar två olika provtillfällen då elva elever, indelade i tre grupper, löste uppgifterna vid två olika tillfällen. Eva Norén har tidigare varit lågstadielärare i flerspråkiga områden.
UTÖVER ATT ELEVERNA SAKNAR de matematiska termerna finns fler språkliga hinder för elever som inte har svenska som modersmål. I studien var det exempelvis elever som inte visste vad ordet ”drygt” betyder.
– De antog att det betyder att någon är dryg mot någon annan, berättar Anne-Lie Hellström som konstaterade att eleverna behövde tid för att reda ut vad ordet drygt stod för i matematikuppgiften.
– Den tiden, när man sitter med ett nationellt prov, den tiden är ju svår att hitta för att förstå de här vardagsorden. För du har ju en begränsad tid.
FRÅGORNA SOM EVA NORÉN, Charlotte Ahlström och Anne-Lie Hellström försöker besvara med studien är: 1: Vilka språkliga strategier och språkliga förmågor använder eleverna sig av? 2: Hur kan samtalen beskrivas i termer av hur eleverna lyssnar på varandra och bygger på varandras idéer? 3: Vilka framgångsfaktorer och vilka hinder framträder för att samtalet leder eller inte leder till en lösning av det matematiska problemet?
SVAREN, OCH RESONEMANG KRING hur lärare ska hantera undervisning och bedömningssituationer med elever som har svenska som andraspråk, kan du höra i det här poddavsnittet av Lärare & Forskning.
Studien presenteras i artikeln ”Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa problem i en bedömningssituation” som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 3, 2024.
Eva Norén är docent i matematik vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och tidigare lågstadielärare, Charlotte Ahlström är förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, på Bagarmossens skola och Anne-Lie Hellström är lärare i matematik vid Midsommarkransens skola.
Flera poddavsnitt
Fysikundervisningen lyfte när eleverna blev delaktiga
NÄR ”KOKBOKSRECEPTET” FÖR FYSIKLABORATIONEN övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion förbättrades undervisningen och fler kände sig delaktiga. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om.
Poesi som resurs i undervisning
Avsnitt 19, 2024
POESI KAN ANVÄNDAS FÖR ATT NÅ KUNSKAP, utveckla kognition och har ett egenvärde bland annat som en estetisk upplevelse. Men många lärare upplever undervisningen som svår främst på grund av bristen på mätbarhet. Det berättar Karolina Petterson, tidigare lärare och i dag forskare på Högskolan Dalarna, som bland annat har intervjuat lärarutbildare om deras förhållande till poesin och att undervisa i poesi.
Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande
Avsnitt 18, 2024
– SÄG ATT EN ELEV BESKRIVER att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt, förutom fotboll, är astråkigt. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i Lärare & Forsknings 18e avsnitt om sin forskning kring elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet med ett hälsofrämjande perspektiv.
Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen
Avsnitt 17, 2024
ATT LÅTA ELEVER FÖRFLYTTA EN KARAKTÄR, som exempelvis Nalle Puh, till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. Läraren Janina Skeppström och forskaren Björn Kindenberg berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum.
Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning
Avsnitt 16, 2024
LÄRANDE OCH LEK I FÖRSKOLAN – OM LEKRESPONSIV UNDERVISNING. Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, berättar om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn.
Att maximera läsförståelse – högpresterande gymnasielevers lässtrategier
Avsnitt 15, 2024
ATT MAXIMERA LÄSFÖRSTÅELSE – HÖGPRESTERANDE GYMNASIELEVERS LÄSSTRATEGIER. Yvonne Hallesson, docent och universitetslektor i svenska, berättar om vad hon menar med en god läsare, hur läsförmåga, läsförståelse och lässtrategier hänger ihop och hur man som lärare kan använda lässtrategier i undervisningen.
Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ
Avsnitt 14, 2024
VEMS HISTORIA BERÄTTAS I KLASSRUMMET? ATT PROBLEMATISERA DOMINERANDE NARRATIV. Mathias Blomberg och Line Eklund, båda gymnasielärare vid Fryshuset gymnasium har undersökt hur alternativa narrativ kan skapa en mer mångfacetterad undervisning,
Lärarnas unika ämneskunnande: därför behövs mer forskning
Avsnitt 13, 2024
LÄRARNAS UNIKA ÄMNESKUNNANDE: DÄRFÖR BEHÖVS MER FORSKNING. Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet, berättar om behovet av mer forskning i ämneskunnande.
Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever
Avsnitt 12, 2023
KONSTEN ATT SKRIVA EN INSÄNDARE – SÅ KAN SKRIVRESPONS OCH GENRESTRUKTUR STÖDJA VUXNA ANDRASPRÅKSELEVER. Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, berättar om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.
Att skriva förklarande texter på lågstadiet – läromedlens innehåll
Avsnitt 11, 2023
ATT SKRIVA FÖRKLARANDE TEXTER PÅ LÅGSTADIET – LÄROMEDLENS INNEHÅLL. Jenny Magnusson är docent i svenska och forskningsledare på lärarutbildningen har undersökt vilka stöd det finns i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa.
